Syftet med denna blogg är att framförallt presentera uttalanden från annat håll än den turkiska median. Eftersom den västerländska median oftast endast refererar till turkiska källor minskar objektiviteten och därmed även trovärdigheten till påståenden. För att även den kurdiska rösten ska få utrymme finns denna blogg till ert förfogande
På en auktionsmarknad som hölls den 5 december 2008 i Amed (Diyarbakir), förekom ovärderliga kurdiska antika föremål, som köptes (största sannolikhet av Diyarbakirs guvernörskap för att skänkas som gåvor till turkiska hem i Turkiet).
Man har kunnat se stämpel på dessa föremål som visar att det är kurdiskt hantverk.
För bilder och hela texten på kurdiska besök följande sida: KurdishBookBank
Stiftelsen För Kurdiskt Bibliotek & Museums pressrelease Nr 1
Individer i Gever (Yüksekova), som tillhör provinsen Colemêrg (Hakkari), protesterade mot Erdogans kommande besök i området. I dessa protester blev en 14-årig pojke, Sînan Çîftçî, svårt skadad av polisens missgrepp då de körde över honom med en pansarbil. Roj Tv
Klicka på bilden för större formatTurkiska trupper skickades till Gevers (Yüksekova) trakter tillhörande Colemêrg (Hakkari) till och med Rubarok, tillhörande Şemzinan (Şemdinli). Turkiska militären fortsätter att utöka antalet soldater i kurddominerade områden.
Enligt uppgifter ska för övrigt brigadgeneralen för Gever fått 32 containrar med "Jammer" (en enhet som har till syfte att blockera kommunikationssignaler) skickade till trakter i Şemzinan.
Rojaciwan
2009-01-27 Turkiska staten och den sittande regeringen AKP gör allt i sin makt för att inte hejda kriget i Kurdistan. Idag ökade man antalet krigsflygplan på Ameds (Diyarbakir) flygplats.
Beträffande fred och en lösning för kurder gör AKP allt för att insistera på krig och för detta använder man varje metod som finns att tillgå. Idag lyfte flera krigsflygplan från Ameds flygplats och cirkulerade kring området i Botan. Enligt uppgifter lyfte även väldigt många stridsflygplan av typen F-16 som flög i riktning mot södra Kurdistans gränser. Dock har det inte rapporterats om dessa stridsflygplan korsat gränsen eller ej.
Roj Tv
Den senaste tiden har Guney Tuncay varit väldigt aktuell i turkisk media. Men dock har inte alla turkiska medier publicerat alla Tuncays “avslöjanden”, en av dem är Todays Zaman som tillhör Fetullah Gulen. Denna tidning rapporterar inte lika mycket om Guney Tuncays uppgifter om Gulen och Veli Kucuks förbindelser som andra turkiska tidningar gör. Tuncay som idag lever i exil i Kanada har tidigare arbetat för turkiska underrättelsetjänsten och därför anses hans avslöjanden också vara intressanta av turkiskt media.
Läs mer på Rojev.se
Tuncay Güney, Fethullah Gülen, Veli KüçükTuncay Güney, även känd under kodnamnet Ipek, är en turkisk spion som infiltrerade JITEM, Ergenekon, Dogu Perinceks parti - Arbetarpartiet , och Fethullah Gülens rörelse. Han är underordnad Mehmet Eymur som senare avlägsnades från MIT (den nationella underrättelsetjänsten). Güneys information om dessa organisationer har gjort honom till en frontfigur inom undersökningen kring Ergenekon. Arkiven om Ergenekon upptäcktes efter att Tuncay Güney i mars 2001 häktades för ett obetydligt bedrägeri. I åtalet mot Ergenekon, som omfattar 2455 sidor, nämns Tuncay Güney 492 gånger där han betecknas som grovt misstänkt.
Den idag pensionerade generalen från JITEM, Veli Küçük försåg Güney (och därmed även MIT) med omfattande information om Susurluk-skandalen** (politisk skandal i Turkiet som indikerade samarbetet mellan regeringen, militären och den organiserade brottsligheten) , som Küçük själv var inblandad i.
Güneys identitet avslöjades inte förrän i november 2008 då chefsåklagaren för Ergenekon-utredningen, Zekeriya Öz, krävde hans dossier från MIT.
Güney har under sina arbetsår haft flera olika arbeten, mestadels inom journalistik, för att dölja sin faktiska profession - spionage. 1992 fick Güney i uppgift av MIT att infiltrera JITEM och Ergenekon. I en artikel på Turkiye Newsweek ska Güney ha talat om att han som infiltratör träffat den pensionerade översten Necabettin Ergenekon, som enligt vissa sägs vara eponym till organisationen Ergenekon. Necabettin Ergenekon i sin tur introducerade Güney för Veli Küçük; grundaren av JITEM och medlem i Ergenekon. Enligt en annan artikel på Yeni Şafak talade Tuncay Güney om att han träffade Veli Küçük som journalist för turkiska Samanyolu TV. I den turkiska tidningen Sabah kunde man i november 2008 läsa att Güney närmade sig Küçük som journalist, och att Küçük skickade Güney som en medlem av JITEM för att spionera på Massoud Barzani, Jalal Talabani och ledaren för Hizbollah, Hüseyin Velioğlu. Küçük visste inte om att Güney var en dubbelagent för MIT.
Enligt polischefen Hakan Ünsal Yalçın ska Güney öppet ha sagt att han skyddas av Küçük och att Ergenekon kommer få ut honom. Güney förhördes av flera där en av dem, Ahmet İhtiyaroğlu, frågade Güney vad Ergenekon var. Güney förklarade väldigt avslappnat om Ergenekon förutom när han utfrågades om Gülen-rörelsen. Güney talade om att Gülen-rörelsen är en enhet av Ergenekon. İhtiyaroğlu rapporterade detta till Istanbuls justitiekansler 28 oktober 2008. När förhörsbanden hade transkriberats skrevs en ansökan av Organize Teknik Bürosu (organiserade teknikbyrån) om att få fortsätta utredningen baserade på kassetterna. Denna förfrågan lämnades in till Statssäkerhetsdomstolens chefsåklagare Aykut Cengiz Engin (som offentliggjorde Ergenekon fallet). En ilsken Engin talade om för İhtiyaroğlu att det var utanför hans jurisdiktion och avvisade förfrågningen. Han ångrade sig senare och bad åklagaren Muzaffer Yalçın göra ett preliminärt arbete. Yalçın beslutade sig för att tilldela fallet från Adil Serdar Saçans - Rotel för Organiserad Brottslighet, till Underrättelseroteln, då ledd av Halil Çatıkkaş och av hans ställföreträdare Niyazi Palabıyık. Underrättelseroteln la ner fallet ett år senare med anledningen ”brist på bevis för att bekräfta påståendet”. Saçan betonar att Çatıkkaş och Palabıyık inte hade något med nedläggningen att göra utan misstänkte Veli Küçük och ett gäng inom roteln lojala till Fethullah Gülen. Istanbuls guvernör Erol Çakır, som senare bildade ett bevakningsföretag med Veli Küçük, var medveten om utredningen och må ha påverkat nedläggningen av den på Küçüks begäran.
Güney har haft kontakt med Fethullah Gülen som tidigare har varit verksam inom det ultranationalistiska partiet MHP, som idag är ledare i Gülen-rörelsen, som även är predikant, som dessutom styr en islamistisk sekt, och som kontrollerar över 25 miljarder dollar.
Vid ett tillfälle lämnade Güney in en veckorapport till Yavuz Ataç, innehållande spionage på sekten, som i sin tur överlämnade den till Eymür. Güney arrangerade sina första möten med Gülen under 1989-1991 på en privatskola i Altunizade, Istanbul.
Güney fick anställning på Işık Prodüksiyon den 1 mars 1994, ett produktionsbolag som arbetar med Samanyolu TV. Zaman and Samanyolu är Gülens mediebolag. Güney påstås ha stulit mycket av Gülens tal inspelade på videoband, där han gav råd till sina anhängare att i hemlighet underminera den sekulära staten. Güney avskedades den 31 oktober 1994, och Gülen flydde senare till USA, där han befinner sig än idag.
Güney hävdar att den tidigare chefen för Samanyolu TV, Mehmet Demircan, försökte få Veli Küçük att förena sig med sekten, och att Küçük och Gülen känner varandra från Milli Mücadele Birlik Komitesi (engelska: National Struggle Unity Committee). Denna organisation härstammar från Komünizmle Mücadele Derneği (engelska: The Association for Struggling with Communism), som inrättades av Kontra-Gerillan. Demircan avskedades efter att ha påståtts planera att driva bort Gülen.
** Utanför Susurluk kolliderade 1996 en Mercedes med en lastbil och tre av de fyra i personbilen dödades. Olyckan väckte stor uppmärksamhet eftersom en av de fyra var en av de högsta cheferna för landets polisväsende, en annan landets mest kända gangster Abdullah Çatli, som åtföljdes av sin flickvän, en tidigare miss Turkiet. Den enda överlevande var en kurdisk klanhövding, Sedat Bucak, som verkade på regeringens sida och satt i parlamentet. Han påstods vara inblandad i narkotikahandeln. Olyckan visade på de nära banden mellan polisväsendet och den undre världen, som inte stördes av att Çatli var efterlyst för mord. - Ny Tid
AK partiet (AKP) är ett parti som idag är starkt förknippade med turkiska byväktarsystemet som införlivas i norra Kurdistan (sydöstra Turkiet). Kurdiska byväktarklaner har alltid varit turkiska regimens redskap mot såväl dåtida som nutida kurdiska motståndsrörelser. AK partiet existerar i norra Kurdistan tack vare sina band till mäktiga byväktarklaner. Personer inom dessa byväktarklaner får poster inom AK partiet. I min första krönika på denna blogg (Gästkrönika - TRT 6) nämnde jag Sihanli klanen. Idag tänkte jag ta upp ytterligare två klaner: Pinyanis och Celebi klanen.
Zeydan-familjen styr Pinyanis-klanen som består av 10 000 byväktare. Valet 23 juli ställde Rüstem Zeydan från Colemerg (Hakkari) som AK partiets riksdagsman. Den kurdiske folkledaren Abdullah Öcalan sa; ”De har vänt sig till förnekandesystem. Medan Kurdiska folket inte ens har bröd att äta kan man under bröllop skönja deras svärdöttrar med hundra kilo guld.”. Det är väldigt vanligt att byväktarklaner har välfärd utöver det vanliga. För att klargöra hur pass självförnekade de är till sin kurdiskhet ska jag ta upp ett exempel ur klanens historia.
Rüstem Zeydans bror, Yüce Zeydan, anslöt sig till den kurdiska frihetskampen PKK. Mustafa Zeydan, anhörig till Yüce Zeydan, klargjorde familjens sorg i att denne anslöt sig till frihetskampen. Yüce Zeydan blev senare martyr inom frihetskampen. Hade Mustafa Zeydan blivit lyckligare om Yüce likt 10 000 ur klanen stoltserade som byväktare emot sitt eget folk? Yüce Zeydan anslöt sig på grund av sin avsky till byväktarsystemet. Han kämpade emot ett system klanen stod för. Om det är något Mustafa Zeydan borde känna sorg över är det klanens deltagande i förintelse- och förnekelsetåget mot kurder.
Sehmuz Celebi är klanledare för Celebi-klanen i Merdîn (Mardin). Sonen Süleyman Celebi är ett viktig namn inom AK partiet. Klanens makt i Merdîn antas vara en viktig orsak till AK partiets valframgång i kurdiska staden Merdîn. Celebi-klanen är den största byväktarklanen i området. Redan under 90-talet stod Celebi-klanen för tömning av flera kurdiska byar i Merdîn och tvingade byborna till flykt. Kurder drevs ut från sina egna hem. Celebi-klanen är ett praktexempel på turkiska regimens favoritklaner. De förnekar allt och alla med hjälp av de direktiv staten befaller dem att följa. Süleyman Celebi sa vid ett tillfälle att tusentals syrianer lämnade Midyat i Merdîn av egen vilja. Süleyman Celebi påstår att de fördrivna syrianerna överdrev situationen. Idag är DTP det enda partiet i turkiska parlamentet som aktivt arbetar för att även syrianernas sak ska bli hörd. Man står även bakom kampanjen ihop med en del intellektuella för att staten ska be om ursäkt för det som skett mot kristna minoritetsgrupper. AK partiets ställföreträdare i Merdîn uttalar sig med helt andra toner. Chauvinistiska drag som kännetecknar dagens AKP. Är det på detta sätt AK partiet tänker vara broderskapets brygga?
Tolhildan
