Tuncay Güney, Fethullah Gülen och Ergenekon

Tuncay Güney, Fethullah Gülen, Veli Küçük

Tuncay Güney, även känd under kodnamnet Ipek, är en turkisk spion som infiltrerade JITEM, Ergenekon, Dogu Perinceks parti - Arbetarpartiet , och Fethullah Gülens rörelse. Han är underordnad Mehmet Eymur som senare avlägsnades från MIT (den nationella underrättelsetjänsten). Güneys information om dessa organisationer har gjort honom till en frontfigur inom undersökningen kring Ergenekon. Arkiven om Ergenekon upptäcktes efter att Tuncay Güney i mars 2001 häktades för ett obetydligt bedrägeri. I åtalet mot Ergenekon, som omfattar 2455 sidor, nämns Tuncay Güney 492 gånger där han betecknas som grovt misstänkt.

Den idag pensionerade generalen från JITEM, Veli Küçük försåg Güney (och därmed även MIT) med omfattande information om Susurluk-skandalen** (politisk skandal i Turkiet som indikerade samarbetet mellan regeringen, militären och den organiserade brottsligheten) , som Küçük själv var inblandad i.

Güneys identitet avslöjades inte förrän i november 2008 då chefsåklagaren för Ergenekon-utredningen, Zekeriya Öz, krävde hans dossier från MIT.

Güney har under sina arbetsår haft flera olika arbeten, mestadels inom journalistik, för att dölja sin faktiska profession - spionage. 1992 fick Güney i uppgift av MIT att infiltrera JITEM och Ergenekon. I en artikel på Turkiye Newsweek ska Güney ha talat om att han som infiltratör träffat den pensionerade översten Necabettin Ergenekon, som enligt vissa sägs vara eponym till organisationen Ergenekon. Necabettin Ergenekon i sin tur introducerade Güney för Veli Küçük; grundaren av JITEM och medlem i Ergenekon. Enligt en annan artikel på Yeni Şafak talade Tuncay Güney om att han träffade Veli Küçük som journalist för turkiska Samanyolu TV. I den turkiska tidningen Sabah kunde man i november 2008 läsa att Güney närmade sig Küçük som journalist, och att Küçük skickade Güney som en medlem av JITEM för att spionera på Massoud Barzani, Jalal Talabani och ledaren för Hizbollah, Hüseyin Velioğlu. Küçük visste inte om att Güney var en dubbelagent för MIT.

Enligt polischefen Hakan Ünsal Yalçın ska Güney öppet ha sagt att han skyddas av Küçük och att Ergenekon kommer få ut honom. Güney förhördes av flera där en av dem, Ahmet İhtiyaroğlu, frågade Güney vad Ergenekon var. Güney förklarade väldigt avslappnat om Ergenekon förutom när han utfrågades om Gülen-rörelsen. Güney talade om att Gülen-rörelsen är en enhet av Ergenekon. İhtiyaroğlu rapporterade detta till Istanbuls justitiekansler 28 oktober 2008. När förhörsbanden hade transkriberats skrevs en ansökan av Organize Teknik Bürosu (organiserade teknikbyrån) om att få fortsätta utredningen baserade på kassetterna. Denna förfrågan lämnades in till Statssäkerhetsdomstolens chefsåklagare Aykut Cengiz Engin (som offentliggjorde Ergenekon fallet). En ilsken Engin talade om för İhtiyaroğlu att det var utanför hans jurisdiktion och avvisade förfrågningen. Han ångrade sig senare och bad åklagaren Muzaffer Yalçın göra ett preliminärt arbete. Yalçın beslutade sig för att tilldela fallet från Adil Serdar Saçans - Rotel för Organiserad Brottslighet, till Underrättelseroteln, då ledd av Halil Çatıkkaş och av hans ställföreträdare Niyazi Palabıyık. Underrättelseroteln la ner fallet ett år senare med anledningen ”brist på bevis för att bekräfta påståendet”. Saçan betonar att Çatıkkaş och Palabıyık inte hade något med nedläggningen att göra utan misstänkte Veli Küçük och ett gäng inom roteln lojala till Fethullah Gülen. Istanbuls guvernör Erol Çakır, som senare bildade ett bevakningsföretag med Veli Küçük, var medveten om utredningen och må ha påverkat nedläggningen av den på Küçüks begäran.

Güney har haft kontakt med Fethullah Gülen som tidigare har varit verksam inom det ultranationalistiska partiet MHP, som idag är ledare i Gülen-rörelsen, som även är predikant, som dessutom styr en islamistisk sekt, och som kontrollerar över 25 miljarder dollar.

Vid ett tillfälle lämnade Güney in en veckorapport till Yavuz Ataç, innehållande spionage på sekten, som i sin tur överlämnade den till Eymür. Güney arrangerade sina första möten med Gülen under 1989-1991 på en privatskola i Altunizade, Istanbul.

Güney fick anställning på Işık Prodüksiyon den 1 mars 1994, ett produktionsbolag som arbetar med Samanyolu TV. Zaman and Samanyolu är Gülens mediebolag. Güney påstås ha stulit mycket av Gülens tal inspelade på videoband, där han gav råd till sina anhängare att i hemlighet underminera den sekulära staten. Güney avskedades den 31 oktober 1994, och Gülen flydde senare till USA, där han befinner sig än idag.

Güney hävdar att den tidigare chefen för Samanyolu TV, Mehmet Demircan, försökte få Veli Küçük att förena sig med sekten, och att Küçük och Gülen känner varandra från Milli Mücadele Birlik Komitesi (engelska: National Struggle Unity Committee). Denna organisation härstammar från Komünizmle Mücadele Derneği (engelska: The Association for Struggling with Communism), som inrättades av Kontra-Gerillan. Demircan avskedades efter att ha påståtts planera att driva bort Gülen.

** Utanför Susurluk kolliderade 1996 en Mercedes med en lastbil och tre av de fyra i personbilen dödades. Olyckan väckte stor uppmärksamhet eftersom en av de fyra var en av de högsta cheferna för landets polisväsende, en annan landets mest kända gangster Abdullah Çatli, som åtföljdes av sin flickvän, en tidigare miss Turkiet. Den enda överlevande var en kurdisk klanhövding, Sedat Bucak, som verkade på regeringens sida och satt i parlamentet. Han påstods vara inblandad i narkotikahandeln. Olyckan visade på de nära banden mellan polisväsendet och den undre världen, som inte stördes av att Çatli var efterlyst för mord. - Ny Tid