Syftet med denna blogg är att framförallt presentera uttalanden från annat håll än den turkiska median. Eftersom den västerländska median oftast endast refererar till turkiska källor minskar objektiviteten och därmed även trovärdigheten till påståenden. För att även den kurdiska rösten ska få utrymme finns denna blogg till ert förfogande

2009-01-30

Kurdiska antika föremål ej i "säkert" förvar


På en auktionsmarknad som hölls den 5 december 2008 i Amed (Diyarbakir), förekom ovärderliga kurdiska antika föremål, som köptes (största sannolikhet av Diyarbakirs guvernörskap för att skänkas som gåvor till turkiska hem i Turkiet).

Man har kunnat se stämpel på dessa föremål som visar att det är kurdiskt hantverk.

För bilder och hela texten på kurdiska besök följande sida: KurdishBookBank

Stiftelsen För Kurdiskt Bibliotek & Museums pressrelease Nr 1

2009-01-28

I Gever protesterar individer mot Erdogan

Individer i Gever (Yüksekova), som tillhör provinsen Colemêrg (Hakkari), protesterade mot Erdogans kommande besök i området. I dessa protester blev en 14-årig pojke, Sînan Çîftçî, svårt skadad av polisens missgrepp då de körde över honom med en pansarbil.



Roj Tv

Turkiska arméns kontinuerliga utökning av soldater




Klicka på bilden för större format

Turkiska trupper skickades till Gevers (Yüksekova) trakter tillhörande Colemêrg (Hakkari) till och med Rubarok, tillhörande Şemzinan (Şemdinli). Turkiska militären fortsätter att utöka antalet soldater i kurddominerade områden.

Enligt uppgifter ska för övrigt brigadgeneralen för Gever fått 32 containrar med "Jammer" (en enhet som har till syfte att blockera kommunikationssignaler) skickade till trakter i Şemzinan.

Rojaciwan

2009-01-27

Krigsflygplan ökar i antal på Ameds flygplats


2009-01-27 Turkiska staten och den sittande regeringen AKP gör allt i sin makt för att inte hejda kriget i Kurdistan. Idag ökade man antalet krigsflygplan på Ameds (Diyarbakir) flygplats.

Beträffande fred och en lösning för kurder gör AKP allt för att insistera på krig och för detta använder man varje metod som finns att tillgå. Idag lyfte flera krigsflygplan från Ameds flygplats och cirkulerade kring området i Botan. Enligt uppgifter lyfte även väldigt många stridsflygplan av typen F-16 som flög i riktning mot södra Kurdistans gränser. Dock har det inte rapporterats om dessa stridsflygplan korsat gränsen eller ej.

Roj Tv

2009-01-20

Ergenekon - Guney, Gulen och Kucuk

Den senaste tiden har Guney Tuncay varit väldigt aktuell i turkisk media. Men dock har inte alla turkiska medier publicerat alla Tuncays “avslöjanden”, en av dem är Todays Zaman som tillhör Fetullah Gulen. Denna tidning rapporterar inte lika mycket om Guney Tuncays uppgifter om Gulen och Veli Kucuks förbindelser som andra turkiska tidningar gör. Tuncay som idag lever i exil i Kanada har tidigare arbetat för turkiska underrättelsetjänsten och därför anses hans avslöjanden också vara intressanta av turkiskt media.

Läs mer på Rojev.se

2009-01-19

Tuncay Güney, Fethullah Gülen och Ergenekon


Tuncay Güney, Fethullah Gülen, Veli Küçük

Tuncay Güney, även känd under kodnamnet Ipek, är en turkisk spion som infiltrerade JITEM, Ergenekon, Dogu Perinceks parti - Arbetarpartiet , och Fethullah Gülens rörelse. Han är underordnad Mehmet Eymur som senare avlägsnades från MIT (den nationella underrättelsetjänsten). Güneys information om dessa organisationer har gjort honom till en frontfigur inom undersökningen kring Ergenekon. Arkiven om Ergenekon upptäcktes efter att Tuncay Güney i mars 2001 häktades för ett obetydligt bedrägeri. I åtalet mot Ergenekon, som omfattar 2455 sidor, nämns Tuncay Güney 492 gånger där han betecknas som grovt misstänkt.

Den idag pensionerade generalen från JITEM, Veli Küçük försåg Güney (och därmed även MIT) med omfattande information om Susurluk-skandalen** (politisk skandal i Turkiet som indikerade samarbetet mellan regeringen, militären och den organiserade brottsligheten) , som Küçük själv var inblandad i.

Güneys identitet avslöjades inte förrän i november 2008 då chefsåklagaren för Ergenekon-utredningen, Zekeriya Öz, krävde hans dossier från MIT.

Güney har under sina arbetsår haft flera olika arbeten, mestadels inom journalistik, för att dölja sin faktiska profession - spionage. 1992 fick Güney i uppgift av MIT att infiltrera JITEM och Ergenekon. I en artikel på Turkiye Newsweek ska Güney ha talat om att han som infiltratör träffat den pensionerade översten Necabettin Ergenekon, som enligt vissa sägs vara eponym till organisationen Ergenekon. Necabettin Ergenekon i sin tur introducerade Güney för Veli Küçük; grundaren av JITEM och medlem i Ergenekon. Enligt en annan artikel på Yeni Şafak talade Tuncay Güney om att han träffade Veli Küçük som journalist för turkiska Samanyolu TV. I den turkiska tidningen Sabah kunde man i november 2008 läsa att Güney närmade sig Küçük som journalist, och att Küçük skickade Güney som en medlem av JITEM för att spionera på Massoud Barzani, Jalal Talabani och ledaren för Hizbollah, Hüseyin Velioğlu. Küçük visste inte om att Güney var en dubbelagent för MIT.

Enligt polischefen Hakan Ünsal Yalçın ska Güney öppet ha sagt att han skyddas av Küçük och att Ergenekon kommer få ut honom. Güney förhördes av flera där en av dem, Ahmet İhtiyaroğlu, frågade Güney vad Ergenekon var. Güney förklarade väldigt avslappnat om Ergenekon förutom när han utfrågades om Gülen-rörelsen. Güney talade om att Gülen-rörelsen är en enhet av Ergenekon. İhtiyaroğlu rapporterade detta till Istanbuls justitiekansler 28 oktober 2008. När förhörsbanden hade transkriberats skrevs en ansökan av Organize Teknik Bürosu (organiserade teknikbyrån) om att få fortsätta utredningen baserade på kassetterna. Denna förfrågan lämnades in till Statssäkerhetsdomstolens chefsåklagare Aykut Cengiz Engin (som offentliggjorde Ergenekon fallet). En ilsken Engin talade om för İhtiyaroğlu att det var utanför hans jurisdiktion och avvisade förfrågningen. Han ångrade sig senare och bad åklagaren Muzaffer Yalçın göra ett preliminärt arbete. Yalçın beslutade sig för att tilldela fallet från Adil Serdar Saçans - Rotel för Organiserad Brottslighet, till Underrättelseroteln, då ledd av Halil Çatıkkaş och av hans ställföreträdare Niyazi Palabıyık. Underrättelseroteln la ner fallet ett år senare med anledningen ”brist på bevis för att bekräfta påståendet”. Saçan betonar att Çatıkkaş och Palabıyık inte hade något med nedläggningen att göra utan misstänkte Veli Küçük och ett gäng inom roteln lojala till Fethullah Gülen. Istanbuls guvernör Erol Çakır, som senare bildade ett bevakningsföretag med Veli Küçük, var medveten om utredningen och må ha påverkat nedläggningen av den på Küçüks begäran.

Güney har haft kontakt med Fethullah Gülen som tidigare har varit verksam inom det ultranationalistiska partiet MHP, som idag är ledare i Gülen-rörelsen, som även är predikant, som dessutom styr en islamistisk sekt, och som kontrollerar över 25 miljarder dollar.

Vid ett tillfälle lämnade Güney in en veckorapport till Yavuz Ataç, innehållande spionage på sekten, som i sin tur överlämnade den till Eymür. Güney arrangerade sina första möten med Gülen under 1989-1991 på en privatskola i Altunizade, Istanbul.

Güney fick anställning på Işık Prodüksiyon den 1 mars 1994, ett produktionsbolag som arbetar med Samanyolu TV. Zaman and Samanyolu är Gülens mediebolag. Güney påstås ha stulit mycket av Gülens tal inspelade på videoband, där han gav råd till sina anhängare att i hemlighet underminera den sekulära staten. Güney avskedades den 31 oktober 1994, och Gülen flydde senare till USA, där han befinner sig än idag.

Güney hävdar att den tidigare chefen för Samanyolu TV, Mehmet Demircan, försökte få Veli Küçük att förena sig med sekten, och att Küçük och Gülen känner varandra från Milli Mücadele Birlik Komitesi (engelska: National Struggle Unity Committee). Denna organisation härstammar från Komünizmle Mücadele Derneği (engelska: The Association for Struggling with Communism), som inrättades av Kontra-Gerillan. Demircan avskedades efter att ha påståtts planera att driva bort Gülen.

** Utanför Susurluk kolliderade 1996 en Mercedes med en lastbil och tre av de fyra i personbilen dödades. Olyckan väckte stor uppmärksamhet eftersom en av de fyra var en av de högsta cheferna för landets polisväsende, en annan landets mest kända gangster Abdullah Çatli, som åtföljdes av sin flickvän, en tidigare miss Turkiet. Den enda överlevande var en kurdisk klanhövding, Sedat Bucak, som verkade på regeringens sida och satt i parlamentet. Han påstods vara inblandad i narkotikahandeln. Olyckan visade på de nära banden mellan polisväsendet och den undre världen, som inte stördes av att Çatli var efterlyst för mord. - Ny Tid

2009-01-17

AK partiet - kurdiska byväktarunionen


AK partiet (AKP) är ett parti som idag är starkt förknippade med turkiska byväktarsystemet som införlivas i norra Kurdistan (sydöstra Turkiet). Kurdiska byväktarklaner har alltid varit turkiska regimens redskap mot såväl dåtida som nutida kurdiska motståndsrörelser. AK partiet existerar i norra Kurdistan tack vare sina band till mäktiga byväktarklaner. Personer inom dessa byväktarklaner får poster inom AK partiet. I min första krönika på denna blogg (Gästkrönika - TRT 6) nämnde jag Sihanli klanen. Idag tänkte jag ta upp ytterligare två klaner: Pinyanis och Celebi klanen.

Zeydan-familjen styr Pinyanis-klanen som består av 10 000 byväktare. Valet 23 juli ställde Rüstem Zeydan från Colemerg (Hakkari) som AK partiets riksdagsman. Den kurdiske folkledaren Abdullah Öcalan sa; ”De har vänt sig till förnekandesystem. Medan Kurdiska folket inte ens har bröd att äta kan man under bröllop skönja deras svärdöttrar med hundra kilo guld.”. Det är väldigt vanligt att byväktarklaner har välfärd utöver det vanliga. För att klargöra hur pass självförnekade de är till sin kurdiskhet ska jag ta upp ett exempel ur klanens historia.

Rüstem Zeydans bror, Yüce Zeydan, anslöt sig till den kurdiska frihetskampen PKK. Mustafa Zeydan, anhörig till Yüce Zeydan, klargjorde familjens sorg i att denne anslöt sig till frihetskampen. Yüce Zeydan blev senare martyr inom frihetskampen. Hade Mustafa Zeydan blivit lyckligare om Yüce likt 10 000 ur klanen stoltserade som byväktare emot sitt eget folk? Yüce Zeydan anslöt sig på grund av sin avsky till byväktarsystemet. Han kämpade emot ett system klanen stod för. Om det är något Mustafa Zeydan borde känna sorg över är det klanens deltagande i förintelse- och förnekelsetåget mot kurder.

Sehmuz Celebi är klanledare för Celebi-klanen i Merdîn (Mardin). Sonen Süleyman Celebi är ett viktig namn inom AK partiet. Klanens makt i Merdîn antas vara en viktig orsak till AK partiets valframgång i kurdiska staden Merdîn. Celebi-klanen är den största byväktarklanen i området. Redan under 90-talet stod Celebi-klanen för tömning av flera kurdiska byar i Merdîn och tvingade byborna till flykt. Kurder drevs ut från sina egna hem. Celebi-klanen är ett praktexempel på turkiska regimens favoritklaner. De förnekar allt och alla med hjälp av de direktiv staten befaller dem att följa. Süleyman Celebi sa vid ett tillfälle att tusentals syrianer lämnade Midyat i Merdîn av egen vilja. Süleyman Celebi påstår att de fördrivna syrianerna överdrev situationen. Idag är DTP det enda partiet i turkiska parlamentet som aktivt arbetar för att även syrianernas sak ska bli hörd. Man står även bakom kampanjen ihop med en del intellektuella för att staten ska be om ursäkt för det som skett mot kristna minoritetsgrupper. AK partiets ställföreträdare i Merdîn uttalar sig med helt andra toner. Chauvinistiska drag som kännetecknar dagens AKP. Är det på detta sätt AK partiet tänker vara broderskapets brygga?

Tolhildan

2009-01-15

Karayilan: Tillslaget mot Ergenekon positivt - men inte tillräckligt


Murat Karayilan, ordförande för verkställande rådet inom Kurdistans Konfederation talade i en inspelning på ROJ TV om senaste tidens händelser. Karayilan påpekade att KCK (PKK) ser tillsagen mot Ergenekon som en positiv utveckling men varnade samtidigt för att Turkiet samtidigt försöker att lägga locket på morden som organisationen begått mot kurder i Kurdistan.

Om förbindelser mellan Ergenekon och PKK menade Karayilan var ett försök av staten att “tvätta sina händer” efter brott som begåtts i kurdiska områden, detta genom att döma dem misstänkta för något annat än deras huvudsakliga brott mot kurder i kurdiska områden. Med anledning av detta uppmanade Karayilan till bildandet av en oberoende kommission som undersöker brott som påstås ha begåtts av båda parter i konflikten.

Karayilan påpekade dock att tillsagen mot Ergenekon inte är tillräckliga eftersom Ergenekon varit en del av staten under dess krig mot kurdiska folket. Han förtydligade att KCK kräver att alla som har band till Ergenekon också offentliggörs och ställs inför rätta.
“Att arrestera pensionerade generaler och militärer när största delen av dem aktiva medlemmarna av Ergenekon idag ännu sitter på höga poster inom staten är inte tillräckligt. Tvärtom visar detta på att staten nu försöker att tvätta bort blodet på sina händer, utan att för det erkänna de brott som begåtts på order av nu högtuppsatta politiker och militärer inom staten” sa Karayilan.

Enligt Karayilan har organisationer som Ergenekon och liknande inom den turkiska staten utfört attacker mot sammanlagt 17 500 civila i kurdiska områden som antingen förlorat sina liv eller sårats för livet.

ROJ TV - Bersiv

Läs gärna även följande inlägg på Rojev: DTP kräver en öppen debatt om illegala organisationer inom staten

2009-01-14

Gästkrönika - Tolhildan skriver om Ergenekon medlemmen Dogu Perincek


Dogu Perincek fick äran att göra mellan två och tre intervjuer med Abdullah Öcalan om kurder, PKK och motståndet mot TC. Dogu Perincek var under den perioden chefsredaktör för en ”revolutionär” tidskrift. Han kallade sig för marxist och var förr väldigt kritisk till kemalismen. Personen Dogu Perincek sade under den här perioden att han stod bakom en kurdisk statsbildning. PKK såg möjlighet att använda Dogu Perinceks tidskrift för att sprida kurdisk propaganda på den turkiska arenan under slutet av 80-talet och början av 90-talet. Dogu Perincek blev ett namn som spred sig hos folket när hans tidskrift hade gjort intervju med landets fiende - PKK.

Dogu Perincek, har alltid haft en liten skara turkiska intellektuella bakom sig. Enligt mig skenintellektuella. Personen Dogu Perincek har aldrig haft ett folkligt stöd. Turkiska staten har använt falska kurder, kommunister och även islamister för sin vinning mot oss kurder. Här kommer den falska så kallade marxisten Dogu Perincek in i bilden. Han blev medlem inom statens terroristorganisation Ergenekon. Om han var det under perioden han gjorde intervjuer med PKK, är svårt att sia, men något som är uppenbart är att staten idag finansierar hans tv-kanal Ulusal. Min fråga blir då vad kan då två till tre harmlösa intervjuer få en anti-PKKare att beskylla PKK för allt mellan himmel och jord?

Tolhildan

Turkiska flygvapnet bombade Cudiberget i Şirnex med F16


2009-01-14 Turkiska armén fortsätter sina operationer både mot södra Kurdistans (norra Irak) områden runt Försvarsområdet Medya samt på vägen dit mot områden i norra Kurdistan (östra Turkiet).

Igår använde turkiska flygvapnet en omfattande operation med stridsflygplan av typen F-16 för att bombardera områden kring Şirnex (Sirnak). Berget Cudi bombarderades av flertalet F-16 flygplan.

Enligt källor från området meddelades att bombernas rökutveckling orsakade skogskador.

Inga uppgifter har ännu rapporterats om stridigheter ägt rum mellan TSK och HPG.

Roj Tv

Ockupationsstyrkor bombar Kurdistan; kurder vänder sig till bergen


Samtidigt som de turkiska och iranska bombardemangen fortsätter, ansluter sig kurder till bergen.

Turkiet och Iran som för en förnekelsepolitik insisterar på att tillintetgöra kurder. Båda dessa länder bombarderar Kurdistan dagligen och har som mål att tömma regionen på kurder. Av denna anledning väljer kurdiska ungdomar att ansluta sig till bergen i Kurdistan för att förena sig med gerillan.

Nyligen tog 50 kurdiska ungdomar sig till de kurdiska bergen för att förena sig med Östra Kurdistans styrkor, HRK. Efter tre månaders utbildning i politik och militärtjänst hölls en ceremoni där de nyvärvade ungdomarna svor eden och därefter erhölls utmärkelser. Under ceremonin höll HRK:s befälhavare Nalîn Mûş ett tal där hon bland annat talade om att den kurdiska frihetsrörelsen är starkare än någonsin. Hon berättade vidare att ockupationsstyrkorna strävar efter att sätta ett slut på PKK och genomdriva ett folkmord på det kurdiska folket. Hon sa dessutom att det inte finns någon skillnad mellan Israel, Turkiet och Iran; förtrycket som Israel utövar mot det palestinska folket utförs även av Turkiet och Iran mot det kurdiska folket.
Under sitt tal sade Nalîn Mûş även att 2009 kommer att bli ett år av framgång för Apo (Abdullah Öcalan) och det kurdiska folket, samt uppmanade kurdiska ungdomar att inta kampen med heder.

Roj Tv

Turkiska och iranska styrkor bombar södra Kurdistan


2009-01-14 Turkiska och iranska styrkor genomförde en gemensam aktion med målet att bomba Försvarsområdet Medya och områden inom södra Kurdistan.

Enligt turkiska armén började bombardemangen av granatkastare samt bombarderingsmaskiner igår kring 08.30 och kommer att fortsätta än idag. Målområden; Geliye Reş, Kaniya Reş, Şimez och Binewatok. Alla dessa bombade områden är bundna till Sidakan som tillhör distriktet Soran, i södra Kurdistan.

Enligt källor från regionen meddelades att de massiva bombardemangen satte 12 hus i byn Binewatok i ruiner.

Även Försvarsområdet Medya i Qendil bombarderades av turkiska stridsflygplan. I dessa attacker tog flertalet byar mycket stor skada. Den 5:e januari förde iranska styrkor tillsammans med turkiska styrkor en gemensam offensiv attack mot Qendil och Xiner. Enligt uppgifter ska iranska styrkor bombarderat regionen hela natten.

Roj Tv

2009-01-12

Klusterbomber och dess konsekvenser





Enligt tidigare rappoteringar har Farqini skrivit inlägg om de bombardemang som det turkiska flygvapnet har vållat. I dessa attacker har civila områden drabbats mest. Många gånger har klusterbomber nämnts i samband med rapporteringarna. Vad som däremot inte har tydliggjorts är hur pass farliga dessa typer av bomber är. En klusterbomb är en bombkapsel som öppnar sig i luften. Bombkapseln innehåller ett stort antal mindre bomber, "substridsdelar", i vissa fall flera tusen. Klusterbomber har flertalet gånger släppts från turkiska krigsflygplan där bomberna har öppnats på vägen till målet så att de mindre bomberna kunnat spridas över ett större markområde.

Användandet av klusterbomber är mycket kontroversiellt, bland annat på grund av att cirka tio procent av klusterbombens substridsdelar inte detonerar, utan ligger kvar vilket försvårar återuppbyggnaden av ett bombat område och kan leda till stora civila förluster i framtiden. De fungerar i detta avseende värre än landminor eftersom bomberna från klustervapen har mer sprängverkan.

Svenska freds skriver bland annat följande på sin hemsida:
Substridsdelarna orsakar också ofta multipla skador som innebär betydligt mer smärta då bitarna från de söndersprängda substridsdelarna har mycket hög hastighet som när det träffar en människa skapar tryckvågor genom kroppen som ger fruktansvärda skador på mjukvävnad och organ. Förutom skador och dödsfall är klustervapen ett stort hinder för den sociala och ekonomiska utvecklingen då områden som har täckts blir omöjliga att använda för odling. Inte heller skolor, sjukhus eller bostäder kan byggas i klustervapensområden förrän området säkrats. Då klustervapen inte är målsökande är de besvärliga att lokalisera långt efter att stridigheter slutat och försvårar därmed utvecklingen i området ytterligare.

Enligt Dagens Nyheter beslutade Sverige i november 2008 att skriva på det internationella avtalet om förbud mot klustervapen. Däremot valde varken USA, Ryssland, Kina eller Israel, världens ledande tillverkare av dessa vapen, att delta.

Enligt Farqinis senaste rapportering om turkiska flygvapnets användning av klusterbomber är det klart och tydligt att Turkiet tveklöst negligerar det kontroversiella användandet av klustervapen. Turkiska flygplan släppte senast klusterbomber mot kurdiska områden kvällen 2009-01-05, läs mer här.

Farqini

2009-01-10

JITEM och de kriminella ligornas samarbeten

Under flera dagar förra veckan påstod personer, spridda över stora delar av Turkiet, att de var kopplade till HPG och tvingade åt sig pengar från kurder. Dessa kriminella som ljög om sin anknytning till HPG samlade på sig pengar från kurder med hot och utpressning både i turkiska metropoler samt i norra Kurdistan (sydöstra Turkiet).

En av grupperna tillhörande den kriminella ligan fokuserar på områden som sträcker sig från Istanbul till Êlih (Batman). I denna grupp verkar Suleyman Eksin och Kenan Eski samt personer som går under kodnamnet Resul och Duzgun.

Den andra gruppen opererar i Sêrt (Siirt) och Êlih (Batman) där en av de namnen på dessa går under kodnamnet Sinan.

HPG meddelade att de inte har någon som helst anknytning till dessa kriminella. Den kriminella ligan är skapad av JITEM, turkiska gendarmeriets underrättelsetjänst.

HPG Online

2009-01-09

Byborna förtvivlade efter de dagliga bombattackerna


Civila som lever kring Försvarsområdet Medya i Qendîl har fått nog av de turkiska och iranska bombexplosionerna riktade mot deras bosättningar. Det finns inga dagar som passerar utan att någon by träffas av bomberna. Några av de bombattacker inom södra Kurdistans (norra Irak) gränser är Bokrîskan, Sûredê, Rizgê och Enzê. Trots attackerna har personer med auktoritär befattning inom KRG inte fördömt de bombade byarna inom södra Kurdistans gränser.

Utifrån de offensiva attackerna har bebodda områden fördärvats. Bondgårdar samt trädgårdar tagit väldigt stor skada. I hopp om att hitta sina tillhörigheter tvingas folket leta bland ruinerna.

Eftersom ingen kritik riktas mot de militära offensiven har ilskan bland byborna vuxit desto mer.

Roj Tv

2009-01-08

Gästkrönika - TRT 6

Personen som står bakom TRT 6 och valdes ut ur utrikesministeriet är Sinan Ilhan. Vem är han? Sinan Ilhan, kommer ifrån Riha (Urfa) i norra Kurdistan (sydöstra Turkiet) från Sihanli klanen. Vår huvudperson Sinan Ilhan kan sex språk däribland kurdiska, turkiska, hebreiska, arabiska, persiska och franska. Den idag terrormisstänkte Dogu Perincek skrev 1987;”Förrädarklaner enligt staten och dem statsvänliga klanerna” för sin tidskrift. Där Sihanli klanens bundenhet till republiken beskrevs som; ”pålitlig klan” och ”Klan bunden till oss”. Sihanli, klanen är likt andra regimvänliga klaner såsom välkända Bucak-klanen involverad byväktarsystemet i norra Kurdistan. Medlemmar ur klanen tjänar idag som turkiska statens byväktare i norra Kurdistan (sydöstra Turkiet).

Den regimvänliga turkiska tidningen Hürriyet skrev att Sinan Ilhan sedan 1987 arbetat inom turkiska statens utrikesunderrättelsetjänst. Det är vanlig företeelse att medlemmar ur byväktarklaner i norra Kurdistan (sydöstra Turkiet) även agerar inom turkiska underrättelsetjänsten.

Sinan Ilhan, har ett förflutet i turkiska ultranationalistiska MHP ihop med andra välkända namn från norra Kurdistan (sydöstra Turkiet) såsom Ali Karacizmeli. Kuppen 12 september deltog Sinan Ilhan och Direj Ali aktioner mot revolutionärer, demokrater och kurder.

Enligt mitt tycke perfekt val av premiärministern Recep Tayyip Erdogans parti AKP och staten att välja någon ur deras självförnekande kurdskara till posten. Blir extra komisk när denne står bakom en kanal som sänds på kurdiska. Som så kallad ska ta upp kurdiska intressen. Då blir inte frihetskampens påståenden och kritik mot TRT 6 ohållbar. Staten med AKP i spetsen vill skapa sin kurd.

Tolhildan

2009-01-06

Turkiska flygvapnet släppte klusterbomber igår kväll


Flygplanet på bilden har ingen koppling till artikeln, däremot visar den hur klusterbomber släpps från stridsflygplan.

2009-01-06 - Turkiska flygvapnet genomförde en militär offensiv igår kväll mot Försvarsområdet Medya i Qendîl. Krigsflygplanen som var i tiotal lyfte från Amed (Diyarbakir) och släppte klusterbomber riktade mot områdena Dola Bedrana, Suredê, Rizgê och Meredoyê. Turkiska flygvapnets bombattacker pågick i två timmar.

Samma tid besköts dessa områden från ett annat håll initierade av iranska styrkor med hjälp av granatkastare och bombarderingsmaskiner. Dessa attacker ledde till att nio skolor i byar i Qendîltrakterna fick stängas.

De byar som har tagit mest skada av bomberna utifrån det turk-iranska militära samarbetet är Elîreşê, Enzê och Kalatuka.

Roj Tv

Ayna: TRT 6 Kurdiska frihetskampens förtjänst, inte AKP och Erdogans


Nedanstående text är hämtad från Rojev

I ett tal under gårdagen talade Demokratiska Samhällspartiets kvinnliga språkrör om den nya statliga kanalen TRT 6. Ayna påpekade i sitt tal om att tacksamheten för kanalen bör tilldelas den kurdiska frihetsrörelsen kamp och inte det turkiska regeringspartiet AKP. Samtidigt underströk hon att det finns stora brister i landets lagar och grundlag. Enligt Ayna är kanalen ännu ett försök av turkiska staten att dölja verkliga samhällsproblem för omvärlden och kurder i Turkiet och norra Kurdistan. Det som behövs är ändringar i grundlagen och dialog med PKK, sa hon.

I sitt tal uppmanade DTP språkrören Turkiet till dialog med PKK för en lösning av den kurdiska frågan
“Det viktigaste är en verklig lösning på den kurdiska frågan. Därför bör statens vilja att ta steg i rätt riktning för en lösning av frågan också vara det väsentliga. Om ni verkligen vill lösa den kurdiska frågan så är det inte följdriktigt att försöka göra det utan PKK. Turkiet måste ta sig an modet och ta stora steg för att lösa sina problem. Å ena sidan måste kurdiska språket och kulturens rätt garanteras av grundlagen, å andra sidan så måste dörrar för dialog med PKK öppnas för ett slut på kriget.”

Accepterandet av kurdiska språket
Emine Ayna uppmärksammade det kommande lokalvalet i Turkiet och menade att regeringspartiet AKP använder kanalen för att vinna förlorat kurdiskt stöd.
“Kurdiska kanalen finns på regeringens meny och är ett försök att lura den kurdiska befolkningen. Kurdiska sändningar visar på att den turkiska staten nu börjar acceptera kurder. Men ännu har staten inte visat någon vidare accepterande i samhället, detta kan ses inte minst i dess lagar. Allt är kopplat till regeringen.”

TRT 6 - Kurdiska frihetskampens förtjänst
I sitt tal påpekade Ayna att Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan på många håll använt sig av turk- nationalistisk retorik när han gjort utspel som: “ett folk och ett språk”, samtidigt har Erdogan inte accepterat någon kritik mot detta.
“Idag visar han själv att det inte är så, okej… om det hade varit `ett folk och ett språk´, varför såg ni då en nödvändighet i att starta en kanal på kurdiska? Problemet är inte en kurdisk TV kanal, problemet är att det skapas med en mentalitet av undantag. Vi är inte emot TV kanalen, tvärtom ser vi det som ett accepterande av det kurdiska språket. Detta har gjorts möjligt efter ett trettio års frihetskamp som kurdiska folket bedrivit. I trettio år har staten sagt och nu på sistone sägs det igen: `att man skall göra slut på PKK´. Om staten hade fått som den önskat, tror ni då att den skulle känna sig tvungen att öppna en kurdisk TV kanal idag? Så länge som staten blundar för en verklig lösning, så kan inte en kurdisk TV kanal som den själv startat bidra till ytterligare demokratisering. TV kanalen är inte ett resultat av AKP regeringens ansträngningar. Kanalen är ett resultat av arbetet som kurdiska frihetsrörelsen bedrivit, det är en vinst för kurdiska folket.”

Kanalen innebär inte ett slut på kriget

Eminê Ayna berättade varför DTP inte deltog i öppningsceremonin för kanalen.

“Vi deltog inte i öppningsceremonin, detta med anledning av att det knappt passerat två månader sedan Erdogans utspel om ett folk, ett språk och att de som inte älskar läget kan lämna landet. För 11 månader sedan när Erdogan varnades för sin kurdfientliga politik besvarade han kritiken med att ingen behövde oroa sig, att han också visste att AKP inte kunde gå till val med den politiken. Detta visar på att AKP använder kanalen som ett medel inför det kommande lokalvalet. AKP vill med kanalen tvätta bort sin kurdfientliga retorik inför valet. Öppnandet av kanalen innebär således inte att AKP överger krigspolitiken, tyvärr fortsätter AKP att insistera på den. Under öppningsceremonin gav presidenten [Abdullah Gul] och premiärministern [Recep Tayyip Erdogan] tydliga signaler om fortsatt stöd till krigspolitiken, denna hållning bidrar således inte till en lösning av den kurdiska frågan.”

2009-01-04

HPG:s sammanställning över konflikten år 2008


Militära operationer och krig
Operationer genomförda av turkiska armén: 371
Operationer genomförda av turkiska och iranska armén: 2
Krig: 435

Dödsfall och skadade
Dödsfall inom turkiska armén: 1328**
Dödsfall inom HPG: 158
Skadade soldater och högt uppsatta personer: 831

Bombattacker genomförda av turkiska militären
Turkiska flygvapnet: 70
Granatkastare och bombarderingsmaskiner: 103

Enligt uppgifter har turkiska arméns offensiva bombattacker lett till att många trädgårdar och bondgårdar tagit stor skada och många boskap har gått i spillo. De anlagda bränderna har förvanskat geografin i Kurdistan.

Förstörelse av transportmedel tillhörande turkiska militären
F16: 1
Helikoptrar: 6
Stridsvagnar: 59
Tågvagnar med militärgods: 8

Skadegörelse på transportmedel tillhörande turkiska militären
F-16: 1
Helikoptrar: 12
Militärfordon: 3
Tågvagnar med militärgods: 8

Utrustning konfiskerade av HPG
BKC: 2
Gevär: 57
Satellit-telefoner: 13
Kikare: 14
Bomber: 22
Värmeseende: 5
Patronbälten: 13
Miltärväskor: 13

**Dödsfallen inom turkiska armén i detalj: 1 överste, 4 majorer, 1 kapten, 36 officerare, 1215 soldater, 11 byväktare, 36 poliser, 5 ur kontra-gerillan, 8 tillhörande JITEM och 11 från specialstyrkan.

Azadîya Welat

2009-01-03

Bombattack i Colemerg (Hakkari)



[Uppdaterad 2009-01-06] Enligt uppgifter bombades byarna Sîn och Derkê i Rûbarok tillhörande Şemzînan (Şemdinli) av turkiska Cobra helikoptrar. I dessa bombattacker skadades ett antal personer, en av dessa var en 16-årig flicka vid namn Şehrîban Duyan som skadades mycket svårt.

Åtta hem och skolor har tagit stor skada och 10 boskap har gått i förlust.

DTP:s borgmästare i Rûbarokê, Abdurrehman Îrez, försökte ta sig till byn men tvingades återvända då snön var så pass svårgenomtränglig.

Vägar till byn har stängts på grund av snökaoset och inte nog med det, helikoptrar har bombat sönder andra vägar som leder till byn. Att ta sig till och från byn är inte möjligt. Att ta Şehrîban Duyan till sjukhuset i Şemzînan var alltså inte möjligt. Duyan var kvarliggande med sina skador i flera timmar innan en helikopter kom till byn för att föra henne till Colemêrgs sjukhus.

När vägar till byn åter öppnades tog sig vittnen till platsen och berättade om vad de såg. De talade om att medlemmar från DTP anlände till byn och när dessa lämnade platsen ska soldater ha omgivit byn och strax efter ha förbjudit in- och utpassering av byn. Bönder talade om att soldaterna hade som mål att dölja spåren efter bombardemangen och ville att de förstörda husen skulle repareras och bad bönder samla alla döda boskap. När bönderna vägrade lyda deras order utbröt ett kaosartat tillstånd. En tid efter detta fortsatte soldaterna att omge byn.

Hurşît Duyan, en man från byn vars hus hade tagit skada från bomberna sa följande: "På morgonen flög helikoptrar ovanför byn för expedition. Därefter satte Cobra helikoptrar igång sina bombattacker. Vid bombtillfällena utbröt rädsla i byn. Mitt hem tog skada av attackerna. Tiotals av mina boskap dog. ... Medan premiärministern Erdogan berörs av problemen hos palestinierna bör han lösa våra problem."

Klicka här för att läsa Erdogans uttalande efter den israeliska attacken mot palestinierna

Mehmet Ozmenê vars hus träffades av fyra skott under flygoffensiven sa följande: "Premiärministern och myndigheterna talar alltid om terrorism. Om det existerar terroriser så är det de som bombarderar oss. För två år sedan skickade staten oss till byn och nu bombar de vår by. Om myndigheterna inte gör ett officiellt uttalande kommer vi överge byn."

Den svårt skadade 16-åriga flickan Şehrîban Duyans mamma, Sînem Duyan, sa följande: "Min dotter som hade så svåra skador hejdades i timmar [från att lämna byn för att besöka ett sjukhus]. Staten som ansvarar för vår säkerhet, bombarderar vår by. Muslimer gör inte sådant mot muslimer."

DTP:s parlamentariker i Colemêrg (Hakkari) Hamît Geylanî drog skam över bombardemangen i Derkê och sa att å ena sidan öppnas en TV-kanal på kurdiska, å andra sidan bombarderas befolkade byar.

Roj Tv, Azadîya Welat

DTP:s byggnad i Izmir attackerad





Idag attackerades DTP:s byggnad i Izmir (sydvästra Turkiet) av stenkastare. En kvinna vid namn Saîme Akin befann sig i lokalen och träffades av en sten i huvudet. Stenkastarna som var ungdomar föstes senare bort av polisen.

Inom loppet av ett år har DTP:s kontor angripits 30 gånger i Izmir. "Eftersom polisen inte arresterar angriparna har angriparna fått mod till att bete sig som de gör", sa Yusuf Kaya som är talesman för DTP i Izmir.

Roj Tv