2009-01-08
Gästkrönika - TRT 6
Den regimvänliga turkiska tidningen Hürriyet skrev att Sinan Ilhan sedan 1987 arbetat inom turkiska statens utrikesunderrättelsetjänst. Det är vanlig företeelse att medlemmar ur byväktarklaner i norra Kurdistan (sydöstra Turkiet) även agerar inom turkiska underrättelsetjänsten.
Sinan Ilhan, har ett förflutet i turkiska ultranationalistiska MHP ihop med andra välkända namn från norra Kurdistan (sydöstra Turkiet) såsom Ali Karacizmeli. Kuppen 12 september deltog Sinan Ilhan och Direj Ali aktioner mot revolutionärer, demokrater och kurder.
Enligt mitt tycke perfekt val av premiärministern Recep Tayyip Erdogans parti AKP och staten att välja någon ur deras självförnekande kurdskara till posten. Blir extra komisk när denne står bakom en kanal som sänds på kurdiska. Som så kallad ska ta upp kurdiska intressen. Då blir inte frihetskampens påståenden och kritik mot TRT 6 ohållbar. Staten med AKP i spetsen vill skapa sin kurd.
Tolhildan
2009-01-07
2009-01-06
Turkiska flygvapnet släppte klusterbomber igår kväll

Flygplanet på bilden har ingen koppling till artikeln, däremot visar den hur klusterbomber släpps från stridsflygplan.
2009-01-06 - Turkiska flygvapnet genomförde en militär offensiv igår kväll mot Försvarsområdet Medya i Qendîl. Krigsflygplanen som var i tiotal lyfte från Amed (Diyarbakir) och släppte klusterbomber riktade mot områdena Dola Bedrana, Suredê, Rizgê och Meredoyê. Turkiska flygvapnets bombattacker pågick i två timmar.
Samma tid besköts dessa områden från ett annat håll initierade av iranska styrkor med hjälp av granatkastare och bombarderingsmaskiner. Dessa attacker ledde till att nio skolor i byar i Qendîltrakterna fick stängas.
De byar som har tagit mest skada av bomberna utifrån det turk-iranska militära samarbetet är Elîreşê, Enzê och Kalatuka.
Roj Tv
Ayna: TRT 6 Kurdiska frihetskampens förtjänst, inte AKP och Erdogans

Nedanstående text är hämtad från Rojev
I ett tal under gårdagen talade Demokratiska Samhällspartiets kvinnliga språkrör om den nya statliga kanalen TRT 6. Ayna påpekade i sitt tal om att tacksamheten för kanalen bör tilldelas den kurdiska frihetsrörelsen kamp och inte det turkiska regeringspartiet AKP. Samtidigt underströk hon att det finns stora brister i landets lagar och grundlag. Enligt Ayna är kanalen ännu ett försök av turkiska staten att dölja verkliga samhällsproblem för omvärlden och kurder i Turkiet och norra Kurdistan. Det som behövs är ändringar i grundlagen och dialog med PKK, sa hon.
I sitt tal uppmanade DTP språkrören Turkiet till dialog med PKK för en lösning av den kurdiska frågan
“Det viktigaste är en verklig lösning på den kurdiska frågan. Därför bör statens vilja att ta steg i rätt riktning för en lösning av frågan också vara det väsentliga. Om ni verkligen vill lösa den kurdiska frågan så är det inte följdriktigt att försöka göra det utan PKK. Turkiet måste ta sig an modet och ta stora steg för att lösa sina problem. Å ena sidan måste kurdiska språket och kulturens rätt garanteras av grundlagen, å andra sidan så måste dörrar för dialog med PKK öppnas för ett slut på kriget.”
Accepterandet av kurdiska språket
Emine Ayna uppmärksammade det kommande lokalvalet i Turkiet och menade att regeringspartiet AKP använder kanalen för att vinna förlorat kurdiskt stöd.
“Kurdiska kanalen finns på regeringens meny och är ett försök att lura den kurdiska befolkningen. Kurdiska sändningar visar på att den turkiska staten nu börjar acceptera kurder. Men ännu har staten inte visat någon vidare accepterande i samhället, detta kan ses inte minst i dess lagar. Allt är kopplat till regeringen.”
TRT 6 - Kurdiska frihetskampens förtjänst
I sitt tal påpekade Ayna att Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan på många håll använt sig av turk- nationalistisk retorik när han gjort utspel som: “ett folk och ett språk”, samtidigt har Erdogan inte accepterat någon kritik mot detta.
“Idag visar han själv att det inte är så, okej… om det hade varit `ett folk och ett språk´, varför såg ni då en nödvändighet i att starta en kanal på kurdiska? Problemet är inte en kurdisk TV kanal, problemet är att det skapas med en mentalitet av undantag. Vi är inte emot TV kanalen, tvärtom ser vi det som ett accepterande av det kurdiska språket. Detta har gjorts möjligt efter ett trettio års frihetskamp som kurdiska folket bedrivit. I trettio år har staten sagt och nu på sistone sägs det igen: `att man skall göra slut på PKK´. Om staten hade fått som den önskat, tror ni då att den skulle känna sig tvungen att öppna en kurdisk TV kanal idag? Så länge som staten blundar för en verklig lösning, så kan inte en kurdisk TV kanal som den själv startat bidra till ytterligare demokratisering. TV kanalen är inte ett resultat av AKP regeringens ansträngningar. Kanalen är ett resultat av arbetet som kurdiska frihetsrörelsen bedrivit, det är en vinst för kurdiska folket.”
Kanalen innebär inte ett slut på kriget
Eminê Ayna berättade varför DTP inte deltog i öppningsceremonin för kanalen.
“Vi deltog inte i öppningsceremonin, detta med anledning av att det knappt passerat två månader sedan Erdogans utspel om ett folk, ett språk och att de som inte älskar läget kan lämna landet. För 11 månader sedan när Erdogan varnades för sin kurdfientliga politik besvarade han kritiken med att ingen behövde oroa sig, att han också visste att AKP inte kunde gå till val med den politiken. Detta visar på att AKP använder kanalen som ett medel inför det kommande lokalvalet. AKP vill med kanalen tvätta bort sin kurdfientliga retorik inför valet. Öppnandet av kanalen innebär således inte att AKP överger krigspolitiken, tyvärr fortsätter AKP att insistera på den. Under öppningsceremonin gav presidenten [Abdullah Gul] och premiärministern [Recep Tayyip Erdogan] tydliga signaler om fortsatt stöd till krigspolitiken, denna hållning bidrar således inte till en lösning av den kurdiska frågan.”
2009-01-04
HPG:s sammanställning över konflikten år 2008

Militära operationer och krig
Operationer genomförda av turkiska armén: 371
Operationer genomförda av turkiska och iranska armén: 2
Krig: 435
Dödsfall och skadade
Dödsfall inom turkiska armén: 1328**
Dödsfall inom HPG: 158
Skadade soldater och högt uppsatta personer: 831
Bombattacker genomförda av turkiska militären
Turkiska flygvapnet: 70
Granatkastare och bombarderingsmaskiner: 103
Enligt uppgifter har turkiska arméns offensiva bombattacker lett till att många trädgårdar och bondgårdar tagit stor skada och många boskap har gått i spillo. De anlagda bränderna har förvanskat geografin i Kurdistan.
Förstörelse av transportmedel tillhörande turkiska militären
F16: 1
Helikoptrar: 6
Stridsvagnar: 59
Tågvagnar med militärgods: 8
Skadegörelse på transportmedel tillhörande turkiska militären
F-16: 1
Helikoptrar: 12
Militärfordon: 3
Tågvagnar med militärgods: 8
Utrustning konfiskerade av HPG
BKC: 2
Gevär: 57
Satellit-telefoner: 13
Kikare: 14
Bomber: 22
Värmeseende: 5
Patronbälten: 13
Miltärväskor: 13
**Dödsfallen inom turkiska armén i detalj: 1 överste, 4 majorer, 1 kapten, 36 officerare, 1215 soldater, 11 byväktare, 36 poliser, 5 ur kontra-gerillan, 8 tillhörande JITEM och 11 från specialstyrkan.
Azadîya Welat
2009-01-03
Bombattack i Colemerg (Hakkari)

[Uppdaterad 2009-01-06] Enligt uppgifter bombades byarna Sîn och Derkê i Rûbarok tillhörande Şemzînan (Şemdinli) av turkiska Cobra helikoptrar. I dessa bombattacker skadades ett antal personer, en av dessa var en 16-årig flicka vid namn Şehrîban Duyan som skadades mycket svårt.
Åtta hem och skolor har tagit stor skada och 10 boskap har gått i förlust.
DTP:s borgmästare i Rûbarokê, Abdurrehman Îrez, försökte ta sig till byn men tvingades återvända då snön var så pass svårgenomtränglig.
Vägar till byn har stängts på grund av snökaoset och inte nog med det, helikoptrar har bombat sönder andra vägar som leder till byn. Att ta sig till och från byn är inte möjligt. Att ta Şehrîban Duyan till sjukhuset i Şemzînan var alltså inte möjligt. Duyan var kvarliggande med sina skador i flera timmar innan en helikopter kom till byn för att föra henne till Colemêrgs sjukhus.
När vägar till byn åter öppnades tog sig vittnen till platsen och berättade om vad de såg. De talade om att medlemmar från DTP anlände till byn och när dessa lämnade platsen ska soldater ha omgivit byn och strax efter ha förbjudit in- och utpassering av byn. Bönder talade om att soldaterna hade som mål att dölja spåren efter bombardemangen och ville att de förstörda husen skulle repareras och bad bönder samla alla döda boskap. När bönderna vägrade lyda deras order utbröt ett kaosartat tillstånd. En tid efter detta fortsatte soldaterna att omge byn.
Hurşît Duyan, en man från byn vars hus hade tagit skada från bomberna sa följande: "På morgonen flög helikoptrar ovanför byn för expedition. Därefter satte Cobra helikoptrar igång sina bombattacker. Vid bombtillfällena utbröt rädsla i byn. Mitt hem tog skada av attackerna. Tiotals av mina boskap dog. ... Medan premiärministern Erdogan berörs av problemen hos palestinierna bör han lösa våra problem."
Klicka här för att läsa Erdogans uttalande efter den israeliska attacken mot palestinierna
Mehmet Ozmenê vars hus träffades av fyra skott under flygoffensiven sa följande: "Premiärministern och myndigheterna talar alltid om terrorism. Om det existerar terroriser så är det de som bombarderar oss. För två år sedan skickade staten oss till byn och nu bombar de vår by. Om myndigheterna inte gör ett officiellt uttalande kommer vi överge byn."
Den svårt skadade 16-åriga flickan Şehrîban Duyans mamma, Sînem Duyan, sa följande: "Min dotter som hade så svåra skador hejdades i timmar [från att lämna byn för att besöka ett sjukhus]. Staten som ansvarar för vår säkerhet, bombarderar vår by. Muslimer gör inte sådant mot muslimer."
DTP:s parlamentariker i Colemêrg (Hakkari) Hamît Geylanî drog skam över bombardemangen i Derkê och sa att å ena sidan öppnas en TV-kanal på kurdiska, å andra sidan bombarderas befolkade byar.
Roj Tv, Azadîya Welat
DTP:s byggnad i Izmir attackerad


Idag attackerades DTP:s byggnad i Izmir (sydvästra Turkiet) av stenkastare. En kvinna vid namn Saîme Akin befann sig i lokalen och träffades av en sten i huvudet. Stenkastarna som var ungdomar föstes senare bort av polisen.
Inom loppet av ett år har DTP:s kontor angripits 30 gånger i Izmir. "Eftersom polisen inte arresterar angriparna har angriparna fått mod till att bete sig som de gör", sa Yusuf Kaya som är talesman för DTP i Izmir.
Roj Tv