Syftet med denna blogg är att framförallt presentera uttalanden från annat håll än den turkiska median. Eftersom den västerländska median oftast endast refererar till turkiska källor minskar objektiviteten och därmed även trovärdigheten till påståenden. För att även den kurdiska rösten ska få utrymme finns denna blogg till ert förfogande
Enligt nyhetssidan BIANET dömdes två journalister, Vatandas och Belek, till fängelse i Turkiet för att ha publicerat ett uttalande i tidningen av KCK (PKK enligt västerländsk media). Daily Evrensels chefredaktör Evrensel Vatandas och licensinnehavaren Ahmet Belek har dömts till ett års fängelse för publiceringen.
Evrensels redaktör Fatih Polat talade om att Vatandas och Belek hade straffats för Çetin Diyar:s artikel med rubriken "Son Pismanlik Neye Yarar?" (ung. "Till vilken nytta är sista ånger"), som offentliggjordes den 10:e december år 2007. I artikeln listades sju punkter med krav som KCK deklarerade med titeln "demokratisk lösning."
Kraven deklarerade av KCK var i korta drag följande:
1) Ett erkännande av det kurdiska språket
2) Borttagande av hinder framför det kurdiska språket och kulturen
3) Erkännande av rätten att obehindrat driva politik baserat på friheten att tänka, tro och yttra sig
4) Frisläppande av alla politiska fångar
5) Avskaffandet av byväktarsystemet (en statligt sponsrad organisation som utför aktioner utifrån order av militären) och återlämnande av byborna tillbaka till sina byar
6) Utvidgning av befogenheter för de lokala myndigheterna
7) Att inleda en process som gör det möjligt för gerillan att lägga ner sina vapnen gradvist, med datum som ska fastställas av båda sidor för att de sedan ska kunna ansluta sig till det politiska livet.
Fatih Polat sa, "beslutet om att tvunget stänga tidningarna Alternatif, Gelecek, Gerçek, Atilim och Azadiye Welat visar att rättsväsendet sätts i en känslig situation i förhållande till det kurdiska problemet och att vi just nu går igenom en period där friheten lätt faller offer för frågan om säkerhet. "
Ponera att jag fick fängelsedom i Sverige för att ha rapporterat om KNK:s öppna brev, om alla krigsrapporteringar mellan HPG och TSK och om uttalanden från KCK:s ordförande Murat Karayilan. Det är i princip omöjligt att föreställa sig den tanken, för vi lever inte under begränsad yttrandefrihet. I Sverige har vi möjligheten att uttrycka oss fritt i både tal och skrift, till och med öppet kritisera personer, organisationer och partier utan att för den delen riskera fängelsestraff. Författaren Orhan Pamuk riskerade fängelsestraff i Turkiet för att ha kritiserat det turkiska folkmordet på armenierna.
Enligt nyheten ovan har Vatandas och Belek dömts till fängelse i Turkiet, inte på grund av sina uttalanden utan för sina rapporter baserade på andra människors uttalanden. Turkiska myndigheter hade tveklöst dömt mig till fängelse utifrån mina rapporteringar på denna blogg, men nu är det som så att turkiska myndigheter inte kan nå alla aktiva skribenter utanför Turkiet. Vad turkiska regeringen istället har beslutat att göra är att förbjuda informationskällor som till exempel Blogger och på så sätt strypa yttrandefriheten via Internetkanalen in till Turkiet. Att människor rapporterar uttalanden från kurdiska ledare kan varken klassas som hot, uppvigling eller förtal, trots det riskerar politiskt aktiva kurder med den typen av rapporter i Turkiet fängelsestraff. Turkiska statens hyckleri klarnar desto mer då journalister från BBC har rapporterat svar på frågor de har ställt till KCK:s ledare Murat Karayilan. Turkiska statsapparaten har trots det valt att inte förbjuda åtkomst till BBC:s webbsida. /Farqini
I Colemêrg (Hakkari) samlades uppemot 20 000 människor där DTP:s kvinnliga språkrör Emîne Ayna talade om att de kommer att genomföra överläggningar i Amed (Diyarbakir).
I Nisêbîn (Nusaybin) talade DTP:s manliga språkrör, Ahmet Turk, om att revolt är det kurdiska folkets respons.
Azadiya Welat
Nyhetssidan, Kurdish Info, meddelar att befälhavaren för USA:s styrkor i Irak säger att USA har åtagit sig att arbeta med Bagdad och Ankara för att bekämpa kurdiska gerillan som attackerar Turkiet från norra Irak. Ett uttalande från militären säger att generallöjtnant Raymond Odierno träffade en högt uppsatt turkisk militär tjänsteman, General Hasan Igsiz, för att diskutera USA:s militära styrkors "pågående stöd till Turkiet i dess kamp mot gerillan i Kurdistan, PKK. Det sägs att USA:s general också lovat att utbyta information.
Turkiska trupper har genomfört nästan dagliga flygangrepp mot misstänkta PKK-mål i Turkiet och norra Irak.
Värt att tillägga är att den kurdiska gerillan är HPG, KCK:s väpnade gren, och inte PKK som den västerländska massmedian ofta betecknar kurdiska gerillastyrkan. PKK existerar inte som ett parti längre utan är en akademi, vars syfte är att stärka den ideologiska kunskapen. HPG är kurdiska folkets försvarsstyrkor. Deras uppgift är att försvara både sig själva och civila kurder från militära angrepp. KCK har makten att sätta stopp på attacker som utförs av HPG. Ensidiga vapenvilor har förekommit åtskilliga gånger då KCK:s strävan är att lösa konflikten med dialog och fredliga medel. Dessa inviter har dock alltid avvisats av turkiska regeringar. /Farqini
Nyhetssidan Taraf rapporterade att Googles publiceringsverktyg, Blogger, numera är förbjuden att tillträda från Turkiet. Turkiska myndigheter har förbjudit åtkomst till alla bloggsidor som slutar med .blogspot.com
Turkiska myndigheter har nu förhindrat åtkomst till både Youtube och Blogger, båda ligger i toppen på världens populäraste webbplatser.
Förbudet mot Youtube tycks ha genomförts på grund av högt förekommande förnedringsklipp på Turkiets landsfader. Förbudet mot Blogger tycks grunda sig att turkiska myndigheter vill hålla den mediala informationsspridningen i ett järngrepp.
Det regerande turkiska partiet AKP blottar sina "demokratiska reformer" i landet påtagligt.
Åklagare i Turkiet inledde på onsdagen en utredning mot det pro-kurdiska partiet DTP:s ledare Ahmet Turk, som ska ha "attackerat regeringens politik" när det gäller kurdfrågan.
"En förnekelsepolitik, assimilering och utrotning har påverkat människor. Kurderna gjorde motstånd. Det gör de ännu," berättade Ahmet Turk för supportrar i den kurd-dominerande staden Amed (Diyarbakir).
Talet kom efter dagar av protester i flera städer i Turkiet. Kurderna reagerade med hårda men även lugna protester och demonstrationer efter rapporter om att Abdullah Öcalan hade misshandlats och hotats till döden i fängelset.
Ett stort antal kurder har misshandlats, en 14 årig pojke sköts till döds och hundratals har gripits efter sammandrabbningar med turkisk polis och militärstyrkor i flera städer.
Myndigheterna i Turkiet har förnekat att Öcalan, som är den enda fången i ett fängelse på Marmaraön Imrali, har misshandlats. Myndigheterna har däremot vägrat förfrågningar från personer som Ahmet Turk om att en oberoende grupp ska få besöka Öcalan.
I sitt tal på tisdagen, sade Ahmet Turk att sedan militärkuppen 1980, har kurderna utsatts för ett "kulturellt och samhälleligt folkmord."
DTP-ledaren hänvisade också till Öcalan med titeln "ärade", en term som åklagare tidigare har citerat för att rättfärdiga anklagelsen om "spridning av terrorism propaganda."
Kurdish Info
Nurettin Demirtas, före detta ordföranden för det pro-kurdiska partiet DTP, dömdes på fredagen till 15 månaders fängelse för att ha "propagerat för en terroristorganisation."
Wans chefsåklagare Yahya Akçadirci satte igång en utredning efter att Demirtas hade gjort uttalanden i september år 2007 vid Hetem Ikes begravning, före detta borgmästare i distriktet Gever (Yüksekova) i Colemêrg (Hakkari).
Ike tillhörde det numera förbjudna och därmed nedlagda partiet HADEP, även det ett pro-kurdiskt parti. Under hans begravning, sade Demirtas: "De skickade 10.000 soldater mot nio unga pojkar. Och de känner ingen skam för det".
Uppenbarligen dömdes Demirtas för att ha kritiserat de turkiska väpnade styrkorna (TSK).
Kurdish Info
25 miljoner kurder i Turkiet har inte rätt till utbildning på sitt modersmål. Utgör inte denna situation ett hån mot mänskligheten? Vi förutsätter att ni känner till de generella politiska förhållandena som kurder i Turkiet tvingas leva i, och att ni noga följer denna fråga. Cirka 25 miljoner kurder bor inom Turkiets gränser. Trots deras stora antal, är tal på kurdiska så gott som förbjudet i Turkiet och att bryta mot detta förbud är ytterst riskabelt.
För närvarande är användningen av kurdiska språket officiellt och fullständigt förbjudet inom ramen för det offentliga utbildningssystemet. Sedan år 2000 har små förändringar genomförts till följd av kurdernas egna politiska insatser och den positiva inställningen från EU. Men dessa steg från den turkiska regeringen kan knappast kallas reformer då de ännu inte realiserats i verkliga livet.
Det aktuella läget: Tal på kurdiska och kurdiska publikationer samt andra kulturella manifestationer uppfattas av turkiska myndigheterna som olagliga politiska aktiviteter och därmed sanktionerade av det juridiska systemet. Turkiska lagstiftningen, konstitutionen i synnerhet, innefattar mängder av paragrafer som förbjuder och i hög grad begränsar användningen av kurdiska. Olagligt beteende och misshandel av medborgarna från polis och militärstyrkor har nästan blivit ett dagligt uppförande av den turkiska staten. I artikel 3 i den nuvarande turkiska konstitutionen står det att "Språket i staten Turkiet är turkiskt", och nästföljande artikel förbjuder till och med antydning på att förändra artikel 3. Artikel 42 lyder "Inga andra språk förutom turkiska får läras ut som modersmål till turkiska medborgare av turkiska utbildningsanstalter", en artikel som tydligt förbjuder kurdiska i skolorna. Som det verkar utgör konstitutionen det största hindret för användningen av kurdiska.
Vi vill ta lite av er tid för att förklara det vetenskapligt bevisade betydelsen av ett modersmål i utformningen av en människas liv. Detta är inte ett främmande faktum för er, detta är vi övertygade om. Turkiet är ett kandidatland för EU-medlemskap, och i en rad internationella överenskommelser har begreppet modersmål en viktig ställning. Dessa överrenskommelser är de så kallade Köpenhamnskriterierna, som har utarbetats av EU, FN:s Allmänna Förklaring Om De Mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, OSSE:s avtal, olika UNICEF avtal och internationella avtal om bekämpning av rasistiska brott .
Men trots att Turkiet har undertecknat alla dessa internationella avtal och handlingar, motsätter sig fortfarande staten Turkiet sig starkt mot införandet av kurdiska till det officiella utbildningssystemet. Turkiet ignorerar dessa internationella avtal grovt, och tyvärr höjer varken andra undertecknande länder eller berörda institutioner och organisationer sina röster för att få Turkiet uppmärksam på denna fråga, och detta är enbart en uppenbar paradox och oetiskt situation som det kurdiska folket är med all rätt upprörda över.
Vårt folk står upp mot förtryckarpolitik och assimilationspolitik i Turkiet för att kräva vad de har rätt till och vi förväntar oss ert stöd i denna process. Mer specifikt, vad vi begär är att kurdiska parallellt med turkiska ska vara känt som det officiella språket i Turkiet och formuleras i konstitutionen, och att kurdiska ska tas med i det officiella utbildningssystemet i Turkiet. Vi förväntar oss av er att använda ert inflytande på Turkiet för att dessa åtgärder skall genomföras.
Vänligaste hälsningar,
Rojan Hazim, författare, ordförande för språk- och utbildningskommissionen av Kurdistans Nationella Kongress.
Derwich Ferho, ordförande för kurdiska institutet i Bryssel
Fehmi Balayî, ordförande för kurdiska institutet i Tyskland
Huseyin Kheliqi, ordförande för kurdiska institutet i Stockholm
Dr Zaradachet Hajo, ordförande för kurdiska PEN - [KURDISKA PEN CENTRET]
Nizamettin Toguç, ordförande i Kon-Kurd och tidigare medlem av det turkiska parlamentet från DEP
De Kurdiska Lärarnas Förening
Den kurdiska federationen för Aleviternas föreningar
Federationen Yezidernas föreningar
Islamiska samfundet i Kurdistan
Ahmet Kahraman, författare
Ali Yigit, tidigare medlem av det turkiska parlamentet från DEP
AMed Tigris, författare
Evdila Dirêj, författare
Feleknas Uca, ledamot av Europaparlamentet
Haydar Isik, författare
Helin Baba, ledamot av parlamentet i Berlin
Huseyin Kartal, författare
Kazim Baba, lärare
Medeni Ferho, författare
Mehmet Sahin, författare
Mirhem Yigit, författare
Nesimi Yaman, poet
Dr Remzi Kartal, tidigare medlem i turkiska parlamentet från DEP
Serhat Bucak, advokat, författare
Şemsettin Ahmet Aktaş, författare
Sår Resi, författare
Prof. Dr Şeyhmus Güzel, författare
Zübeyir Aydar, advokat, tidigare medlem av det turkiska parlamentet från DEP
Brevet har skickats till
Ban Ki-Moon, FN:s generalsekreterare
José Manuel Barosso, EU-kommissionens ordförande
Nicolas Paul Stéphane Sárközy de Nagy-Bócsa, Frankrikes president och ordförande i Europarådet
Carol Bellamy, UNICEF:s generalsekreterare
Nancy Patricia D'Alesandro Pelosi, Det amerikanska representanthusets talman
Kurdish Info
