Syftet med denna blogg är att framförallt presentera uttalanden från annat håll än den turkiska median. Eftersom den västerländska median oftast endast refererar till turkiska källor minskar objektiviteten och därmed även trovärdigheten till påståenden. För att även den kurdiska rösten ska få utrymme finns denna blogg till ert förfogande

2008-10-22

Öppet brev från KNK: Vi uppmanar er att visa solidaritet med kurderna


25 miljoner kurder i Turkiet har inte rätt till utbildning på sitt modersmål. Utgör inte denna situation ett hån mot mänskligheten? Vi förutsätter att ni känner till de generella politiska förhållandena som kurder i Turkiet tvingas leva i, och att ni noga följer denna fråga. Cirka 25 miljoner kurder bor inom Turkiets gränser. Trots deras stora antal, är tal på kurdiska så gott som förbjudet i Turkiet och att bryta mot detta förbud är ytterst riskabelt.
För närvarande är användningen av kurdiska språket officiellt och fullständigt förbjudet inom ramen för det offentliga utbildningssystemet. Sedan år 2000 har små förändringar genomförts till följd av kurdernas egna politiska insatser och den positiva inställningen från EU. Men dessa steg från den turkiska regeringen kan knappast kallas reformer då de ännu inte realiserats i verkliga livet.

Det aktuella läget: Tal på kurdiska och kurdiska publikationer samt andra kulturella manifestationer uppfattas av turkiska myndigheterna som olagliga politiska aktiviteter och därmed sanktionerade av det juridiska systemet. Turkiska lagstiftningen, konstitutionen i synnerhet, innefattar mängder av paragrafer som förbjuder och i hög grad begränsar användningen av kurdiska. Olagligt beteende och misshandel av medborgarna från polis och militärstyrkor har nästan blivit ett dagligt uppförande av den turkiska staten. I artikel 3 i den nuvarande turkiska konstitutionen står det att "Språket i staten Turkiet är turkiskt", och nästföljande artikel förbjuder till och med antydning på att förändra artikel 3. Artikel 42 lyder "Inga andra språk förutom turkiska får läras ut som modersmål till turkiska medborgare av turkiska utbildningsanstalter", en artikel som tydligt förbjuder kurdiska i skolorna. Som det verkar utgör konstitutionen det största hindret för användningen av kurdiska.

Vi vill ta lite av er tid för att förklara det vetenskapligt bevisade betydelsen av ett modersmål i utformningen av en människas liv. Detta är inte ett främmande faktum för er, detta är vi övertygade om. Turkiet är ett kandidatland för EU-medlemskap, och i en rad internationella överenskommelser har begreppet modersmål en viktig ställning. Dessa överrenskommelser är de så kallade Köpenhamnskriterierna, som har utarbetats av EU, FN:s Allmänna Förklaring Om De Mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, OSSE:s avtal, olika UNICEF avtal och internationella avtal om bekämpning av rasistiska brott .

Men trots att Turkiet har undertecknat alla dessa internationella avtal och handlingar, motsätter sig fortfarande staten Turkiet sig starkt mot införandet av kurdiska till det officiella utbildningssystemet. Turkiet ignorerar dessa internationella avtal grovt, och tyvärr höjer varken andra undertecknande länder eller berörda institutioner och organisationer sina röster för att få Turkiet uppmärksam på denna fråga, och detta är enbart en uppenbar paradox och oetiskt situation som det kurdiska folket är med all rätt upprörda över.

Vårt folk står upp mot förtryckarpolitik och assimilationspolitik i Turkiet för att kräva vad de har rätt till och vi förväntar oss ert stöd i denna process. Mer specifikt, vad vi begär är att kurdiska parallellt med turkiska ska vara känt som det officiella språket i Turkiet och formuleras i konstitutionen, och att kurdiska ska tas med i det officiella utbildningssystemet i Turkiet. Vi förväntar oss av er att använda ert inflytande på Turkiet för att dessa åtgärder skall genomföras.

Vänligaste hälsningar,

Rojan Hazim, författare, ordförande för språk- och utbildningskommissionen av Kurdistans Nationella Kongress.
Derwich Ferho, ordförande för kurdiska institutet i Bryssel
Fehmi Balayî, ordförande för kurdiska institutet i Tyskland
Huseyin Kheliqi, ordförande för kurdiska institutet i Stockholm
Dr Zaradachet Hajo, ordförande för kurdiska PEN - [KURDISKA PEN CENTRET]
Nizamettin Toguç, ordförande i Kon-Kurd och tidigare medlem av det turkiska parlamentet från DEP
De Kurdiska Lärarnas Förening
Den kurdiska federationen för Aleviternas föreningar
Federationen Yezidernas föreningar
Islamiska samfundet i Kurdistan

Ahmet Kahraman, författare
Ali Yigit, tidigare medlem av det turkiska parlamentet från DEP
AMed Tigris, författare
Evdila Dirêj, författare
Feleknas Uca, ledamot av Europaparlamentet
Haydar Isik, författare
Helin Baba, ledamot av parlamentet i Berlin
Huseyin Kartal, författare
Kazim Baba, lärare
Medeni Ferho, författare
Mehmet Sahin, författare
Mirhem Yigit, författare
Nesimi Yaman, poet
Dr Remzi Kartal, tidigare medlem i turkiska parlamentet från DEP
Serhat Bucak, advokat, författare
Şemsettin Ahmet Aktaş, författare
Sår Resi, författare
Prof. Dr Şeyhmus Güzel, författare
Zübeyir Aydar, advokat, tidigare medlem av det turkiska parlamentet från DEP

Brevet har skickats till
Ban Ki-Moon, FN:s generalsekreterare
José Manuel Barosso, EU-kommissionens ordförande
Nicolas Paul Stéphane Sárközy de Nagy-Bócsa, Frankrikes president och ordförande i Europarådet
Carol Bellamy, UNICEF:s generalsekreterare
Nancy Patricia D'Alesandro Pelosi, Det amerikanska representanthusets talman

Kurdish Info

Inga kommentarer: