Syftet med denna blogg är att framförallt presentera uttalanden från annat håll än den turkiska median. Eftersom den västerländska median oftast endast refererar till turkiska källor minskar objektiviteten och därmed även trovärdigheten till påståenden. För att även den kurdiska rösten ska få utrymme finns denna blogg till ert förfogande
HPG-Online rapporterar att två personer från kontra-gerillan dog av gerillans eldgivning i Sirapinars terränger i Osmaniye. Kontra-gerillan som satt i bakhåll upptäcktes av gerillan, och i takt med att en militärenhet var påväg att byta position attackerades de.
Samma kväll förlorade två HPG-medlemmar sina liv då turkiska flygvapnet attackerade byn Şîvê och Zevê som båda är bundna till Şikefta Birîndarane. Dessa personer var Xalit Cudî (Xalit Serdar) och Agir Serhat (Ûmîd Akgûl).
Hittills i november månad har turkiska armén bombat flertalet områden i Kurdistan. HPG-Online rapporterar:
- Den 3e november bombades områdena Gerdiya, Adilbeg och Mavatay alla bundna till Zagros. Även Geliyê Reş som tillhör Xakurk bombades med krigsflygplan.
- Den 7e november bombades området Avaşîn som är bundet till Zagros med stridsflygplan av typen F-16. När stridsflygplanen slutade påbörjades nya offensiva turkiska attacker med granatkastare (eng. Mortar) och bombarderingsmaskin (eng. Howitzer). Inga personer uppges ha dödats i dessa attacker.
- Den 9e november besköts kurdiska Zap regionen med granatkastare (eng. Mortar) och bombarderingsmaskin (eng. Howitzer) av turkiska styrkor från militärförläggningen Êrîş. Detta turkiska offensiv besvarades med tungt artilleri från HPG. Fem tunga skott ska rapporteras ha träffat militärförläggningen. Inga personer uppges ha dött.
- Den 10e november inleddes en turkisk flygoffensiv. I dessa bombarderades byn Boloh som tillhör Amediye. Jordbruken inom byn tog stor skada av dessa attacker.
- Den 10e november anföll turkiska krigsflygplan byarna Şîvê och Zevê tillhörande Şikefta Birîndaran.
Den 11e november rapporterade PukMedia att byar, nära gränsen i södra Kurdistan (norra Irak), attackerades av turkiska stridsflygplan. Dessa byar var Shefi, Zewa, Shikeftabrindary och Galibashi i distriktet Amedi, tillhörande provinsen Duhok.
Mortar
Howitzer
Ahmet Turk, 66 år gammal och ledare för det pro-kurdiska partiet DTP diskuterar de ökade konfrontationerna mellan turkisk polis och kurdiska demonstranter, DTP:s legalitet samt hotet av ett civilt krig i Turkiet.
SPIEGEL ONLINE: Ett kritiskt läge har uppstått i de kurdiska områdena i Turkiet i flera veckor nu. Människor protesterar mot misshandeln av den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan. Intensifieras situationen?
Ahmet Turk: Allmänheten har informerats om Herr Öcalans usla behandling via hans advokat. Detta är en allvarlig händelse för miljoner människor. Vi har frågat regeringen om att undersöka fallet - utan någon lycka, tyvärr. Av den anledningen har folk gått ut i fredliga demonstrationer och protester. Anledningen till att det har uppstått hårda konflikter beror på den oproportionerliga mängd våld som säkerhetsstyrkor har använt. Men i områden där polisen har agerat med reservation har protesterna varit fredliga.
SPIEGEL ONLINE: Fruktar du att ett civilt krig kan bryta ut?
Ahmet Turk: Jag skulle inte kalla det civilt krig. Turkar och kurder har levt tillsammans i hundratals år och har vuxit upp tillsammans. Konflikten skulle enkelt kunna lösas om de kurdiska medborgarna fick sina politiska och kulturella rättigheter. Men jag tror att vi är på väg mot en våg av våldsamheter.
SPIEGEL ONLINE: Vad beträffar dig har du talat ut om ett "folkmord mot kurderna". Sprider du inte lågorna med sådana kommentarer?
Ahmet Turk: Det citatet är taget ur sitt sammanhang. Med det menade jag inte etniskt, utan snarare ett kulturellt och socialt folkmord, som detta land har varit ansvariga för sedan militärkuppen 1982. På den tiden fördes ett krig mot kurderna, politiska partier var förbjudna, intellektuella arresterades och torterades, böcker brändes. Och den anti-demokratiska konstitutionen av militärjuntan är än idag giltig.
SPIEGEL ONLINE: Det har även gjorts legala kraftansträngningar det senaste året på att förbjuda ert parti, DTP. Tror du att ert parti kommer att bli frikänd?
Ahmet Turk: Det skulle vara stort historiskt misstag att förbjuda oss. Vi anser det vara vårt uppdrag i parlamentet att lösa Turkiets största problem, den kurdiska konflikten, genom demokratiska tillvägagångssätt. Denna brygga skall inte raseras.
SPIEGEL ONLINE: En brygga till PKK?
Ahmet Turk: Spekulationer dyker upp igen att DTP och PKK samarbetar, men detta är inte sant. Vi utfärdar konkreta politiska krav, medan PKK för krig.
SPIEGEL ONLINE: Men varför har du svårt att distansera dig från PKK?
Ahmet Turk: Lyssna, det är inte endast PKK som förlitar sig på våld - den turkiska staten gör samma sak. Maktbalansen är alltid ojämn, och kurdernas kulturella identitet erkänns fortfarande inte, befolkningen är extremt avskräcka. Vad vi först behöver är dialog, inte en decimeringskampanj.
SPIEGEL ONLINE: I juli kidnappade PKK tre tyska bergsklättrare. Varför kunde inte den turkiska armén använda ert parti som medlare?
Ahmet Turk: För inte så länge sedan kidnappades nio turkiska soldater. Under den tiden försökte vi medla och vi skickade våra vänner till bergen. Men vad hade det för effekter? Vi anklagades för att ha samarbetat med fienden och några av oss ställdes inför rätta. Av den anledningen ingrep vi inte i fallet avseende de tyska bergsklättrarna.
SPIEGEL ONLINE: Herr Turk, på 1980-talet spenderade du närmare två år i det ökända militärfängelset i Diyarbakir. Du upplevde stor brutalitet där. Fångar hängdes med båda sina armar, piskades och torterades med elchock. Har Turkiet verkligen tacklat den mörka sidan av sin historia.
Ahmet Turk: 1980-talet var en annan tid och kommer inte att återvända. På den tiden, i fängelset, ville vi bara dö. Vi hade förlorat all hopp. Idag upplever vi globalisering och vi diskuterar inträde med EU. Jag är övertygad om att en lösning på den kurdiska konflikten kommer att ta ett stort kliv framåt så fort Turkiet har uppfyllt Köpenhamnskriterierna fullt ut. Men det finns fortfarande kretsar i Turkiet som är motståndskraftiga till förändring och demokratisering. Dessa kretsar fruktar att förlora sin makt och de försöker stoppa varje ansträngning till att ta itu med vår besvärliga historia.
SPIEGEL ONLINE
Panarmenian Network rapporterar om Recep Tayyip Erdogans (Turkiets premiärminister) kommentarer efter Barack Obamas valseger. Enligt Panarmenian Network sa Erdogan att byten av amerikanska och turkiska administrationer aldrig har förändrat de bilaterala förbindelserna mellan länderna, som bygger på ömsesidigt strategiska intressen.
Han sade att relationerna med Barack Obamas administration bör fortsätta i samma anda som tidigare.
Vidare sa Erdogan att han förväntar sig att vissa idéer som Obama uttryckte under sin valkampanj ska förbli just en del av valkampanjen och att de inte kommer att utvecklas vidare i Vita huset (i uppenbar hänvisning till de starka löften Obama hade om att officiellt erkänna det armeniska folkmordet).
"Tyngden över USA:s axlar skiljer sig mycket jämfört med andra länder, eftersom det är ett starkt land med mer möjligheter i sina händer. Obama kommer att bära en sådan börda under en tid på grund av den globala krisen. USA har ett mycket större ansvar att bidra till global fred. På denna punkt måste vi värdera viss retorik som dök upp under valkampanjen som vi hoppas var begränsad till kampanjen och kommer att förbli det".
Att den globala freden skulle vrida sig till ett fullskaligt världskrig på grund av ett amerikanskt officiellt erkännande av det armeniska folkmordet är häpnadsväckande! Ett ansvar mot den globala freden handlar inte om att förse turkiska militären med högteknologisk vapenarsenal som tidigare amerikanska administrationer har gjort. Det handlar snarare om att ingå som en part i processen mot fred och stabilitet, att visa stöd för en lösning av den kurdiska frågan med demokratiska medel. /Farqini
I ett gemensamt gratulationsuttalande framförde KCK:s ordförande Murat Karayilan och Kongra-Gels ordförande Zübeyir Aydar, att man hoppas att utgången i det amerikanska valet skall tjäna fred, frihet och stabilitet i världen. KCK och Kongra-Gel uppmärksammade också orättvisan som har bedrivits mot kurdiska frihetskampen. Karayilan och Aydar påpekade att kurder på många håll utsätts för förföljelse och förtryck av stater, och man framförde därför en önskan om att USA:s blivande president Barack Obama skulle visa stöd för en lösning av den kurdiska frågan med fredliga och demokratiska medel.
I uttalandet menar KCK och Kongra-Gel att USA:s nuvarande president George Bush bedrivit en orättvis politik, då han bidragit till att terrorstämpla den kurdiska frihetskampen. “Vi bedriver inte en politik baserat på fientlighet mot andra” påpekade Aydar och Karayilan för att även kräva att USA spelar en roll för en demokratiskt och fredlig lösning av den kurdiska frågan.
Även Kurdistans Nationella Kongress (KNK) gratulerade Obama till segern. KNK framförde att man hoppades på att USA istället för att bidra till att hindra en lösning av den kurdiska frågan, istället bidrar till att lösa den med fredliga och demokratiska medel.
Bersiv
Folkets försvarsstyrkor (HPG) meddelade om oktober månads strider.
- Av de 28 operationer som ägde rum bröt 31 väpnade konflikter ut varav 23 attacker genomfördes av HPG
- 11 luftangrepp genomfördes i områdena Zap, Zagros, Xakurke och Xinere
- Av de operationer och flygräder som genomfördes av turkiska militären attackerades flertalet civila byar och minst 150 djur dog
- I de turkiska attackerna bröt många bränder ut i Kurdistans region
- 148 personer från den turkiska säkerhetstjänsten dog. Bland dessa fanns majorer, personer ur specialstyrkor, poliser och soldater. I dödssiffran över turkiska förluster ingår även attacken mot gränsposteringen i Bezelê samt attacken mot en polisbuss i Amed (Diyarbakir)
- 18 gerillamedlemmar förlorade sina liv
- Ett krigsflygplan av typen F-16 och en Sikorsky helikopter sänktes
- Utrustning som konfiskerats av gerillan under denna period är: 17 vapen av typen HK, 33 gevär, 2 militära säckar, 2 satellit-telefoner, och en skottsäker väst.
Kurdish Info
Turkiets största pro-kurdiska parti, DTP, har i en bok skrivit ner förslag till en lösning på det långvariga kurdiska problemet i Turkiet. Boken som är på 64 sidor finns tillgänglig på kurdiska, engelska och på turkiska. Den skickades till premiärminister Recep Tayyip Erdogan och alla ministrar och suppleanter den 23:e oktober. Boken är en sammanställning av dokumentet "Politisk Attityd", som aviserades under DTP-konventionen i november år 2007 och förutser självständighet för kurderna som bor i Turkiet. Boken ger svar på frågan "Vad vill kurderna?".
I boken föreslås radikala förändringar av den politiska och administrativa strukturen i Turkiet. Bland förslagen nämns att dela Turkiet i 20 eller 25 regioner, där varje region skall regleras av ett system som valts av dess invånare. Detta förslag har även för avsikt att bevilja större bestämmanderätt till lokala förvaltningar, inklusive att ge rätten till lokalbefolkningen att välja sina guvernörer. Boken uppmanar också till "en mindre stat och ett större samhälle", som föreskriver att minska den statliga myndighetens spelrum och att bredda medborgarnas rätt till frihet. Andra förslag som inkluderas är att utarbeta en ny konstitution, att säkerställa den fria användningen av det kurdiska språket i offentliga sammanhang såväl som att erkänna den kurdiska identiteten enligt den nya konstitutionen och att ändra begreppet "turkisk nation" till "nation av Turkiet."
Vidare föreslås i boken att landets flagga bör vara godtagbar för hela nationen Turkiet. Vidare rekommenderas att alla regioner och autonoma enheter tillåts företräda sig själva med symboler och färger enligt eget val. Dessutom nämner man i boken att medborgarna bör ha rätten till att använda sitt modersmål i alla offentliga institutioner såväl som i utbildningsinstitutioner.
Detaljer om denna nyhet finns även att läsa hos Bersiv
Kurdish Info
