Europas största nyhetsmagasin, Der Spiegel, i intervju med Ahmet Turk

Ahmet Turk, 66 år gammal och ledare för det pro-kurdiska partiet DTP diskuterar de ökade konfrontationerna mellan turkisk polis och kurdiska demonstranter, DTP:s legalitet samt hotet av ett civilt krig i Turkiet.

SPIEGEL ONLINE: Ett kritiskt läge har uppstått i de kurdiska områdena i Turkiet i flera veckor nu. Människor protesterar mot misshandeln av den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan. Intensifieras situationen?

Ahmet Turk: Allmänheten har informerats om Herr Öcalans usla behandling via hans advokat. Detta är en allvarlig händelse för miljoner människor. Vi har frågat regeringen om att undersöka fallet - utan någon lycka, tyvärr. Av den anledningen har folk gått ut i fredliga demonstrationer och protester. Anledningen till att det har uppstått hårda konflikter beror på den oproportionerliga mängd våld som säkerhetsstyrkor har använt. Men i områden där polisen har agerat med reservation har protesterna varit fredliga.

SPIEGEL ONLINE: Fruktar du att ett civilt krig kan bryta ut?

Ahmet Turk: Jag skulle inte kalla det civilt krig. Turkar och kurder har levt tillsammans i hundratals år och har vuxit upp tillsammans. Konflikten skulle enkelt kunna lösas om de kurdiska medborgarna fick sina politiska och kulturella rättigheter. Men jag tror att vi är på väg mot en våg av våldsamheter.

SPIEGEL ONLINE: Vad beträffar dig har du talat ut om ett "folkmord mot kurderna". Sprider du inte lågorna med sådana kommentarer?

Ahmet Turk: Det citatet är taget ur sitt sammanhang. Med det menade jag inte etniskt, utan snarare ett kulturellt och socialt folkmord, som detta land har varit ansvariga för sedan militärkuppen 1982. På den tiden fördes ett krig mot kurderna, politiska partier var förbjudna, intellektuella arresterades och torterades, böcker brändes. Och den anti-demokratiska konstitutionen av militärjuntan är än idag giltig.

SPIEGEL ONLINE: Det har även gjorts legala kraftansträngningar det senaste året på att förbjuda ert parti, DTP. Tror du att ert parti kommer att bli frikänd?

Ahmet Turk: Det skulle vara stort historiskt misstag att förbjuda oss. Vi anser det vara vårt uppdrag i parlamentet att lösa Turkiets största problem, den kurdiska konflikten, genom demokratiska tillvägagångssätt. Denna brygga skall inte raseras.

SPIEGEL ONLINE: En brygga till PKK?

Ahmet Turk: Spekulationer dyker upp igen att DTP och PKK samarbetar, men detta är inte sant. Vi utfärdar konkreta politiska krav, medan PKK för krig.

SPIEGEL ONLINE: Men varför har du svårt att distansera dig från PKK?

Ahmet Turk: Lyssna, det är inte endast PKK som förlitar sig på våld - den turkiska staten gör samma sak. Maktbalansen är alltid ojämn, och kurdernas kulturella identitet erkänns fortfarande inte, befolkningen är extremt avskräcka. Vad vi först behöver är dialog, inte en decimeringskampanj.

SPIEGEL ONLINE: I juli kidnappade PKK tre tyska bergsklättrare. Varför kunde inte den turkiska armén använda ert parti som medlare?

Ahmet Turk: För inte så länge sedan kidnappades nio turkiska soldater. Under den tiden försökte vi medla och vi skickade våra vänner till bergen. Men vad hade det för effekter? Vi anklagades för att ha samarbetat med fienden och några av oss ställdes inför rätta. Av den anledningen ingrep vi inte i fallet avseende de tyska bergsklättrarna.

SPIEGEL ONLINE: Herr Turk, på 1980-talet spenderade du närmare två år i det ökända militärfängelset i Diyarbakir. Du upplevde stor brutalitet där. Fångar hängdes med båda sina armar, piskades och torterades med elchock. Har Turkiet verkligen tacklat den mörka sidan av sin historia.

Ahmet Turk: 1980-talet var en annan tid och kommer inte att återvända. På den tiden, i fängelset, ville vi bara dö. Vi hade förlorat all hopp. Idag upplever vi globalisering och vi diskuterar inträde med EU. Jag är övertygad om att en lösning på den kurdiska konflikten kommer att ta ett stort kliv framåt så fort Turkiet har uppfyllt Köpenhamnskriterierna fullt ut. Men det finns fortfarande kretsar i Turkiet som är motståndskraftiga till förändring och demokratisering. Dessa kretsar fruktar att förlora sin makt och de försöker stoppa varje ansträngning till att ta itu med vår besvärliga historia.

SPIEGEL ONLINE